loff; mina gossar äro på ögonblicket här, och jag hade dock något så angeläget att säga dig.4 Wiled otålighet grep han åter efter papperskonvolutet. Du känner förmodligen igen det härX, talade han; 4det är din lars handskrifter. I brefvet till mig — du minns att det fånns ett särskildt sådant till mig. — anförtrodde han mig att paketet också innehöll en skrifvelse till dig. Till mig! tJemväl tillkännagaf han, att en memoire äfven inneslöts häri, hvilken jag borde ölverlemna till dig. Till mig ja Ack min älskade, min goda far!4 Tiden för öfverlemnadet uppdrog han åt mig ensam att bestämma, men önskade dock att jag dermed skulle dröja till dess ditt omdöme blef stadgadt. a Med brinnande begärlighet grep jag efter papperen. Det föreföll mig nästan som om min far utsträckt sin hand till mig ur gralven: Aldrig kunde en helsning från honom ha kommit den stund, betydelsefullare än demna, Jag kände vigten af det beslut jag fattat, att utträda i verlden och söka tillämpa mig en plats i den. Sedan jag möta handlingarne skyndade jag ur rummet och upp på min kammare.