litet som man här besväras af den sötsura sentimentaliteten, som är så vanlig hos de nyare franska moraliskt religiösa noveller, hvilka utkomma under specielt hägn af den romerska kyrkan. UTRIKES FINLAND. Det officiella bladet meddelar följande om senatens uppvaktning hos generalguvernören Rokassowsky och dennes vttranden dervid Kejserliga senatens vice ordförande generllöjtnanten baron Nordenstam uttalade vid detta till. fälle kejserliga senatens glädje och tillfredsställelse öfver att i spetsen för landets angelägenheter få återhelsa en man, hvilken redan tillförene i så hög grad förstått att förvärlva sig allas aktning och förtroende, och i hvars val senaten trod.te sig se ett nytt bevis på H. M. kejsarens nådiga välvilja för Finland, hvilken åsigt vice ordföranden äfven ansåg vara landets. Hans exc. generalguvernören behagade i ordalag, vittnande om H. M:ts förtroendefulla tänkesätt, besvara detta tal. Efter att hafva tackat kejserliga senaten för dess genom vice ordföranden uttalade förtroende, grundadt på en tidigare verksamhets gemensam ma sträfvanden, yttrade h. exc. generalguvernö ren, det h. exc. på sednare tid vid flera tillfälJen haftdyekan inhemta H. M:ts nådiga afsigter rörande Finlands angelägenheter, hvarvid H. M. städse yttrat samma välvilliga och högsinnade afsigter som tillförene, samt att hans nådiga vilja fortfarande är, att sedan nödiga lagförslag hunnit af kejserliga senaten utarbetas, landets ständer omedelbarligen sammankallas. Derefter behagade h. exe. generalguvernören yttra, att det således numera ensamt berodde på det till den 20 instundande Januari sammankallade utskottet samt kejserliga senaten, att genom ; en med H. K M:ts höga afsigter och landets rundlagar öfverensstämmande verksamhet möjfggöra landtdagens snara sammankallande, och hyste h. exe. den åsigten, att alla åtgärder till landets tidsenliga utveckling borde stå i den nogrannaste öfverensstämmelse med landets grund: lagar, för att bereda dess sanna väl, hvarvid ett väsendtligt vilkor vore en upplyst, efter landets tillgångar och behof afpassad hushållning med statsmedlen. En sådan utveckning kan endast uppnås genom ett strängt och samvetsgrannt iakttagande af landets gällande grundlagar, hvaremot hvarje fordring derutöfver eller afvikelse derifrån skall såsom vådlig och olaglig af regeringen förkastas, och hyste h. exe. den öfvertyelsen att kejserliga senaten härutinnan delade de af h. exc. uttalade åsigter. Landets önskningar skulle städse i h. exe. baron Rokassowsky städse vid tronens fot finna en beredvillig tolk. ITALIEN. Oppositionen uti parlamentet uppgifves hafva haft till syftemål, att antingen störta Ricasolis kabinett, eller ock bringa detsamma i en sådan ställning, att det nödgades! återupprätta ståthållarskapet i Neapel och anförtro Garibaldi denna post. Planen strandade helt och hållet mot kabinettets lugna och orubbliga hållning samt majoritetens fasthet och moderation. Garibaldi visade sig icke heller böjd :tt låta göra sig till verktyg för mazzinisternas planer. SOpinione har uti en ledande uppsats förklarat. att förslaget att utnämna Garibaldi till ståthållare i Neapel ej vore egnadt att lösa de förhanden varande svårigheterna samt skulle kunna motverka upprätthållandet af tförbundet med Frankrike. Underrättelserna från skådeplatsen för bourbonistiska rifvarhordernas verksamhet äro hugnande. Röfvarbanden hade öfverallt lidit nederlag. Ett band som sökte öfverrumpa orten Canistra blef sprängdt; ett nnnat, som försökte ån o intränga uti provinsen Basilicata, tillfängatogs af nationalgardet; ett tredje, som gjorde ett anfall mot staden Pontecorvo, och dervid understöddes af ett antal bönder, blef slaget och skingradt. Återstoden af Chiavones hord, som mmansmältit till omkring 200 man, var ljd i trasor, uthungrad och modfäll 1, samt ansågs snart vara ohjelpligt förlorad, eme dan all förbindelse med Kyrkostaten var för bourbonisterna afskuren, så att de hvarken kunde erhålla penningar eller förnödenheter leritrån. Frans Il hade sändt en djerf man, ;rigadieren Tristany med 300 spaniorer, till Abruzzerna, för att såsom chef leda bouronisterna derstädes. I spetsen för den uti Neapel upptäckta ammansvärjningen stod -n grefve Ricciardi, roder till den ultrademokratiska deputeraden ned sammma namn. Monarchia Nazionale offentliggör ett irkulär af inrikesministern till samtliga pre ekterna rörande periodiska pressen. itern, heter det deruti, har aldrig underkänt yressens vigt. Utan att söka vinna dess unlerstöd genom medel, som skulle betaga kriftställarne deras sjelfständighet, önskade vn dock att de icke må sakna tillförlitliga naterialier till den allmänna meningens upp: ysande. Pressen har gjort den nationella aken stora tjenster, men den kan äfven utfva stor skada och blifva mycket farlig, nan måste derföre sörja för, att regerinens afsigter ieke blifva vanställda, att inet misstroende utsås och ej onda lidelser rammanas. Slutligen anmanar ministern refekterna att beredvilligt tillhandagå tidingarnes r:daktioner med alla nödiga uppysningar, som äro egnade att i vigtiga fråor upplysa allmänna meningen. AMERIKA. Tio af unionsregermgens krigsskepp hade nder stormarne i medlet af November måad strandat på Georgiens och Corolinas uster. Uti sydstaterna skola bomullsplantörerna afva beslutat, att, i händelse kriget ej sluar före nästkommande Mars månad, odla panmål i stället för bomull, Trent-aflären hade öfverallt på Westindika öarne framkallat stark ovilja. Britiska rigsångskeppet Cadmust armeradt med 4 kanoner, hade ankom it från Barbadees II S:t Thomas för att skydda britiska farE mot dylika våldsåtgärder. Amiral Milnes ader väntades till Bermuda. En holländsk flotta at 11 skepp hade anommit till La Guayra, för att af Venezuela ;rdra upprättelse för förnärmelser mot holnska flaggan. Rättegängsoch Polissaker. 2 ÖOMO re lid Å