han endast 1 sim fädernesstad Königsberg ville af sina fordna valmän mottaga representantskapet. Men i Königsberg segrade framåtskridandets parti och valde den för sina rastlösa bemödanden för arbetareasso citationerna berömde och populäre SchultzeDelitsch, ehuru man med säkerhet visste, att han skulle väljas äfven i Berlin. Simson hade mycket skadat sig derigenom, att han i svaret på konungens tal vid kröningsfesten icke uttryckligen förfäktat kamrarnes och folkets rätt. Bland ministrarne ha. tre icke blifvit återvalde, nemligen krigsministern v. Roon, kultusministern von Bethmann-Hollwegh och ministern för det kongl. huset, f. d. utrikes ministern von Schleinitz. Att krigsministern ej blef återvald betyder, att landet icke vill för en längre framtid betala den höga militärbudgeten. Kultusministern blef förbigången derföre att han bibehållit sin företrädares skolregulativer, som äro intelligensens land4 ovärdiga. Genom von Schleinitz nederlag slutligen fick dennes senfärdiga afvaktande och negativa politik så väl i den tyska frågan som rörande Ita: lien sin dom. En betydlig tillväxt i röster har framåtskridandets parti erhållit. I Berlin höra, med undantag af finansrådet Kiihne, hvilken såsom kapacitet i sitt fack återvaldes, alla de öfriga 8 representanterna till detsamma. Två afgjorda demokrater, öfvertribunalrådet Waldeck och professor Virchow, blefvo här i Berlin valda två gånger och derpå på landet för tredje gången. Schultze-Delitsch valdes här och i Königsberg. Nationalzeitung får sin redaktör och en af sina medarbetare in i kammaren; den: sistnämnde valdes till. och med på två ställen. Afven egaren at Volkzeitung blef två gånger vald. Framåtskridandets parti, hvilket i den förra kammaren räknade 18—20 röster, skall i den nya disponera öfver 60—80. Så hastigt har ett parti tillväxt, hvilket har den enkla omständigheten att tacka för sitt upphofs ttt fraktionen Vincke under adressdebatten i sistlidne Januari månad vid en sammankomst antog ett amendement af representanten Stavenhagen, hvilket på ett tydligt, men likväl hofsamt sätt lade sig ut för den tyska frågan. Ministern von Schleinitz förklarade derpå, att amendementet vore betänkligt och kunde ha hans afgång till följd. Då läto hr von Vincke och de med honom lika tänkande representanterna amendementet falla, hvaraf följden blef att en mängd mera afgjordt liberala utträdde ur fraktionen. Efter sessionens slut uppställde de afgjordt liberala ett program, som framhöll nödvändigheten af en fastare tysk politik och påyrkade nödiga besparingar i militärbudgeten. Afven på en allvarlig reform al herrehuset samt på några andra liberala anspråk lades stark tonvigt. Omkring detta program har, som valresultatet visar, ett ansenligt parti samlat sig, hvilket väl ej skall erhålla majoritet, men likväl utöfva ett betydligt inflytande på debatternas gång och omröstningarne. ågon systematisk opposition ligger på långt när ej i framåtskridandets partis afsigt: dess sträfvanden äro icke i ringaste mån riktade mot kronan eller ens mot ministeren, som till och med skall kraftigt understöda nämnda parti i dess iiberala sträfvanden mot junkerpartiet. På en brytning tänker ingen utom militärpartiet. Detta skulle nog vilja drifva saken derhän. Dess organ, Kreuz-Zeitung, skriker redan ut den nya majoriteten såsom demokratisk och radikal, hetsar dagligen allt mer och mer ministeren på liberalismen och den moderata demokratien, för att derefter kunna bevisa, att den liberala regimen saknar alla stöd. Samma trolösa impulser hade före kröningen tisslat och tasslat för konungen. utt han måste upplysa landet om sina afsigter och afvisa demokiatien, emedan valen i annat fall skulle bli demokratiska. Ko aungen lät derigenom förleda sig till ytt canden, hvilka, såsom man vet, förorsakat missförstånd. . Men just detta ville partiet. som blott genom att göra liberalismen misstänkt, genom tvedrägt och inbördes kif kunde hoppas återvinna väldet. Hvilka de närmaste följderna af valstriden och dess resultater än må bli, så har dock i alla fall junkerpartiet af folkets frie meningsyttring fått sin dom på ett mera eklatant sätt än någonsin förut. Den tragikomiska koalition, som partiet försökt ingå med handtverkarne, inbringade endast spott och hån. Såsom bekant är, var ett rykte i omlopp, att en af partiets matadorer, hr von Kleist-Retzow, låtit. inskrifva sig i sko makareembetet, för att symboliskt styrka denaa koalition. Ryktets sanning blef först sent omsider förnekat, manvet ej af hvad skäl. Snart derefter erfor man, att några anonyma spefoglar efter hand med posten skicsade till hr v. Kleist-Retzow, som vistades på sin landtegendom i ofrivillig sysslolöshet, 125 par trasiga stöflor till lagning!... Den öljande dementien var således ett nödrop al len ridderliga -skråmedlemmen.j Åfven i Berlin hade för några dagar sedan en oförsynt hand på herrehusets bygnad på Leip vigerstrasse anslagit ett plakat med påskrift: Skomakareherberge.. Det vanvördiga plakatet ,lef emellertid snart borttaget af välmevande polisbetjenter. Dessa äro de tvifvelktiga frukter som feodalpartiet skördat al itt försök till en onaturlig allians med handtrerkarne. Partiet var redan tillräckligt haadt, nu har det till på köpet gjort sig öjligt. Att vilja förutsäga, hvilken vändning hänlelserna i den närmaste framtiden skola aga i Preussen, vore en svår uppgift. MiniTER låter genom sina organer förklara ils la tonarter, att den ej kan gå in på nå on kompromiss i militärfrågan. Måhända äknar man här i de IG kretsarne något ;å det nuvarande ögonblickets krigiska aupicier. Om det nemligen skulle: bli: krig t mellan Enoland och Nordamerika. säl,