UBS VULUG f UIMSESELITeobe VESVE UTR NER kyrkoherden Hallin förnekade hufvuartikisynnerhet. Må derföre icke något reli nne såras , att älven den, son ost okfar ott sådant, yrkar, att kyrkoberno Ha lin skall, liksom kvarje annan me borgare, blott efter lag och laga stadig behandlas. Men ehvad utgång detta mål får, hoppas I dock insändaren, att det skall i någon mån bidraga att öppna ögonen på dem, som än nu icke se eller vilja se, att den s. k. svenska statskyrkan är en statsanstalt (institutio) och icke någon kyrka (ecclesia, Scongrel gatio sanctorum) h) i kristlig mening. Och då ins. nära ett fjerdedels sekel sökt bidraga till spridande af något ljus i dewuv Jafseende, samt att få den i 16 regeringsormen utlofvade religionsfriheten i verkligheten erkänd och aktad, må det ursäktas honom, om han icke kan afsluta denna art. utan att bedja bådestats och blifvande riksdagsmän, s mt de kära zeloterna för och inom den s. k. statskyrkan, besiona konseqvenserna af åtskilligt utmärkt godt i den af dem ofta åberopade Angsburgiska bekännelsen?, af hvars 28:de art. (den sjunde antitetiska) derföre må utur den officiella år 1593 i Confessio Fidei? tryckta öfversättningen, som Aftonbladets fleste läsare förstå lättare, än latinska 8. k. originalet, här intagas följande: Thetta Biscops kals och ämbetes n ocht, brukar man allenast til at lära och predika Gudz ord, så ock til at uthdela Sacramenten ibland monga eller ibland få, effter som kallet kräfuer. — — — — — — — Therlöre, medhan Predicoämbetens kraff medhdeelar oss ewigha håffuor, och warder allenast genom Ordzens tienst brukat och öffuat, förhindrar thet intet thet werldzlighs Regementet, lijsa? (lijka?) såsom Konst til at siunga icke heller hindrar thet werldzliga Regementet. För ty thet werldzligha Re gementet vmgår medh andra saaker, ä thet helgha Euangelium. Werldzligh Öffuerheet beskyddar icke wåra siälar, uthan wåra kroppar och andra lekamligha ting emoot uthwärtes wåld och uppenbara orätt, och straffar menniskiorna medh swärd och lekamelighit straff, på thet hon må behålla gh rettfärdigheet och fridh?. Therföre skal man thenna tue? (— desse två) Regementen, thet Andeligha och thet Werldzligha icke sammanmängia i). Ty thet andeliga Regementet haffuer sina synnerligha befalning til at predika Euangelium och vthskiffta Sacramenten. Thet skal icke inträdha vthi itt annat kall k), icke vtbskiffta Konungarijker på Jordenne, icke om intet göra werldzhgh Lagh, icke affskaffa then tilbörligha hörsamheten man Öffuerhetena plichtigh är, icke förhindra at Lagh och rätt sin framgång haffua om werldzligha ordningar, eller handel och vandel, icke föreställa öftuerbetenne någon Lagh ID), efiter hvad sätt hon Regementet lagha och skicka skal. Såsom Christus sielff sägher, Johan: 19, Mitt Rijke är icke aff henna werldenne. Item, Lu. 12, Hoo haffuer skickat migh til en Domare eller Skifftare öffuer idher. Och Paulus säger, til the Philip: vthi thet 3 Cap: Wåri borgerskap är ) himmelen, etc. Och j then andra Epistel til the Corint: cap: 10, Wår Krigzwapn äro icke kötzligha, vthan mächtigha för Gudhi ete.7 Slutligen to,de ins. för de Aftonbladets läsare, som icke läsa tidningen Nya Dagligt Allehanda, böra tillkännagifva, att deri (N:o 280 för den 30 sistl. Nov.) intagits en med signaturen 7K. H—m? undertecknad ikel, i hvilken, till Strengnäs domkapitels försvar för behandlingen af ifrågavarande mål, andragits åtskilligt, säkerligen i bästa alsigt, men af sådan juridisk beskoffenhet, att det oivifvelaktigt at sakkunniga anses icke förtjena annat svar, än det redaktionen af Nya Dagl. AHeh. sjelf vid artikelns intagande lemnat. Väl vore om de, som i tidningar önska få integet något om ett ju ridiskt förhållande, sökte skaffa sig kä dom dels om hvad som utgör egentl stepunkterna (här orna om domkap kompetens, besvärshänvisningens laglighet, samt huruvida 2 1 kap. kolagen kan tillämpas å det kyrkoh. Hallin sjelf verkligen gjort förr, än hun tilltalades) dels om hvilka författningar eller delar af dem ännu gälla, dels cck om hvem, som lagligen är g för a ålgä och huru ansv derför kan utkrälvas. Så t. ex. synes KK. Hm? hafva glömt, att, om än kyrk Huailin inför domkapitlet sig hafva i alla svenska tidningar låtit införa de mest irrlä artiklar, af horom sjelf underiec kväl icke han, uten blott tidningarredaktörer kunnat derför lag Och om än berörde artiklar innebållit ej blott i or, utan ock uppenbur och uppsåilig f else af en Gud och ett lil efter detta, eller af den rena evangeliska läran?, hade väl de för åtalens bedömande tillsatta nämnder kunnat förklara artiklarna brottsl ga efter det lugrum (2 mom. 3 6 tryckfrihetslörordningen) åklagarne dervid kunnat åberopa; men svårligen någon samvetsgrann domare kunnat fälla någon af tidningsutgifvarne till annat straff, än skriftens, artikelns, konfiskation, enär dels det lagrum 4 1 kap. missgerningsb., i hvilket ruffet bestämmes, är genom ingressen till ordningen den 23 Okt. 1860 (n:r Sv. Ffs.) upphält, och således det deri bestämda iraff, att varda förvist riket, ej vidare får tillämpas, dels ock enl. 85 regeringsformen, tryckfrihetsförordningen är en rrundlug, och således, jemlikt 2:dra punkten 53 6 regeringsformen, skall efter dess ordalydelse i hvarje särskildt fall tillämpas; i följd hvaraf, hksom i följd af mycket annat, 1 5 i 1860 års nyss åberopade förordning ej ihetsmål åberopas i stället för 4 sgeruingsbalken. —e— h) SItem (ecclesize tapud nos) docent, quod Syna sancta ecclesia perpetuo mansura sit. Est autem eeclesia congregatio sanctorum, sin qua evangelium recte docetur et recte Sadministrantur sacramenta. (1:a mom. 7 art. i Augsburgiska bekännelsen). DE igitur ende sunt potestates i ecclesiastica et c 4 (Lat. s. k. orig). k) Således bör in biskop eller annan prest, i sådan egenskap, bekläda eller bestrida verldsligt, medborgerligt kall; och It äh en biskop, kyrkoherde eller ligen til allt ä k kommi yrka, att biskopar clfskrifna sin sjells att kyrkoh om blott sådana, r väljas till riksriksdugsn eller kom skola ega dagsmän. 1 Såsom presteståndet hvarje riksdag gör. UTRIKD DANMARK, Det bekanta geheimerådet Scheele lärer blifvit konstituerad till öfverpresident i Al tona. Platsen lär rendera 36 ( Departementschefen i inrik Dahl, har blifvit utnämnd till animan I Veile. efter Orla Lehman.