landskapsmalare Ir. UD. Holm. — blgnaturen E. R. har lemnat en novell ur folklifvet, kallad Fiole-Mats, och fru Schwarz en fast otrolig, mun enligt uppgift verkligt historisk episod ur drottning Desiderias lefnad. Orvar Odd har bidragit med en skildring af sin ättefader SAmiral Claust — ett fragment af en större romans, som den spirituelle författaren lofvar att glädja allmänheten med tå till våren. En betydlig del af kalendern upptages af M. J. Crusenstolpes dödsrunor öfver mera 3I bemärkta män som under året aflidit. Det If nös bla: d dem ingen utmärkthet af första rlordningen; flera hade mera sin !efnadslängd -j än ådagalagda förtjenster att tacka för den tj veneration. hvarmed de blifvit betraktade; -J och om några skulle man Kunna säga att I de vinna mera intresse genom den i stilistiskt Jafseende utmärkta nekrologen än genom sina handlingar i lifvet. — Festvåningen på Stock; holms slott, Nya elementarskolans i -Stockholm nya husöeh Södra teatern äro afbilIdade och beskrifna; och under rubriken Litterärt fynd meddelas ett bref från Esaias Tegner tull K. A. Nikander, hvari Tegnår vackert talar om sin eger verksamhet och jännu älskvärdare om den, när brefvet skrefs, unge och föga kände skalden. Bland sde-sista styckena i Svea för året är en samling Reseinfryck under en ångbåtsresa af Elias Sehlstedt. Om det. behöfdes skulle man kunna säga ott när slutet är godt, är allting godt. Det är en bit som påminner om Wallenberg och Braun, men ändock derjemte har den speciella Sehlstedt ska karakteren. — Den Svenska Fosterlandsboken för 1862. Stockholm--hos J. A: Riis 1861. En samling af utdrag ur berömda författares skrifter, som belysa fäderneslandets historia, folktif, nåtur och litteraturhistoria. Man finner deribland skildringar ur Sverges Fauna af Nilsson och Lloyd. folksägner al Dybeck och Djurklou, Siorre Stu:lesons Ynglingasaga, Taflor ur Stockholms historia, Agardhs Gustafvernas och Carlarnes tidehvarf4 samt lefnadsteckningar öfver Stjernhjelm, Kellgren och Tegner, hvars porträtl pryder den lilla boken. Samlingen kan esåledes anses gjord med godt urval och är onekligen föritjent af uppmuntran. Bokens yttre utrustning kunde dock varit mera vår dad och värdigare det goda innehållet. — Frankrikes historia, omfattande tiden från monarkiens grundiäggning dill .Napoleon III. Bearbetning af Wilhelm Kjellgren. (Med 4 plancher i tontryck: Stockholm 1861.) Denna nätta volym om 241 sidor bildar andra bandet i en Historisk boksamling för ungdom, som i fjol började utkomma på br Sigfrid Flodins förlag. Denna del är utafbetad efter LAme Fleury, Blanchard och Frenkel m. fl., af hv Wilhelm Kjellgren. Vi ha haft nöjet här göra bekantskap med en särdeles lycklig berättare. Utan att häri uppbinna Jakob Eketund efterliknar honom dock hr Kjellgren på ett mycket lyckadt sätt i enkelhet, redighet och förmåga att låta händelserna fängsla intresset. Ett fel hös hönom, liksom hos de flesta af våra allmänna historiska skribenter, är. deremot att han låter de politiska händelserna alltför mycket, ja nästan uteslutande, upptaga utrymmet, hvarigenom det blir omöjligt att bereda någon föreställning om folkets inre och soeiala lif, om den andliga och fysiska odlingens gång, om dess beroende af och återverkan på de yttre händelserna. En annan anmärkning är disproportionen mellan det utrymme, som är egnadt åt de olika perioderna af landets historia: gamla tideim är expedierad på 32 sidor; medeltiden, från Carl den store till Frans I, upptager öfver 100 sidor ; nyare historien intill Napoleons fall 100 sidor; men om den för oss vigtigaste tiden, från andra Pariserfreden 1815 till våra dagar, har författaren ej mer än 5 sidör! Äfven denna anmärkning är lika tilllämplig på de flesta andra historiska kompendier. Vid den hastiga genomläsningen har rfeferenten påträffat temligen många tryckfel i namn, t. ex. Lariquedoc, Daniette, Burbonnais, daphin, daupin; Pichegry: Men eljest synes korrekturet väl vårdadt. — Plancherna iro af underordnadt värde; — Minnen från Schweiz af Joh. Mich. Lindlad. Den redan länge som homilet, skald och evangelisk berättare kända öch värdeade författaren återfinner man Kär uppträlande i en ny egenskap, nemligen såsom reebeskrifvare, och äfven under denna gestalt förslår han vinna sina läsares inttesse. Ott ledigt och behagligt skrifsätt, en glad, understundom lekande ton, under hvilken ikväl alltid ett djupt allvar, när ämnet så ordrar, uppenbarar sig, utmärka denna lilla eckning af det herrliga och i så många vänseenden lärorika högland, som han först vesökte, tagande vägen öfver Basel, Schaffvauser ; Neufchatel, Berner-Oberland och sausanne. Vid genomläsandet af dena orta resebeskrifning finner man med till redsställelse huru en rf kristendomens anda ljupt fattad tänkare; en kristlig predikare, vars verksamhet till sin röt hemtar näring ir det gudomliga ordet, likväl, då -han vill fteckna en och annan blomma, växt på naurens eller menniskobjertats mark, ingaunda aktar nödigt att ständigt lägga beörda rot blottad i dagen eller fallain i prelikoton, ehuru visserligen alltid den fasta a TR 2 RR Rs äv RR UR