hafva vexlat om hvarje stund. Jag borc hafva fört protokoll vid alla ttbord, divar bord, sybord och matbord, tittat hvarje skri vande person öfver axeln, lyssnat till hvarj samtal i kaferna, på gatorna, i vestibulerne ty gamla flickor, unga flickor, fruar, gubbai män och ynglingar, alla hafva under d förflutna dagarne varit mycket, mycket upp tagna med veckans betydelsefulla händelser Ett egendomligt, allvarligt uttryck har gif vit sin prägel åt menniskornas anleten. Ma ser hvarandra stinnt i ögonen och söker ut forska om man hörer till de sexton elle icke. Man yttrar sig med försigtighet, t man är aldrig säker när en storm bryte lös. Man ser afvaktande ut och håller si sjelf i ett slags belägringstillstånd. Oaktad alla försigtighetsmått händer det dock iblanc att man å hvardera sidan glömmer sina före satser — och då går det löst för en stund En vredesrodnad purprar kinderna, ögone blixtra, ja, de vackraste ögonen äro icke de minst utmanande, orden svalla hejdlöst öf ver läpparna och man säger mycket bittr: saker. Adresser, motadresser, förklaringar, för klaringar till förklaringar, förlikningsför slag, allt haglar huller om buller fran och Gud vet endast huru. många vota, som ännu äro ett embryo, huru många son ligga färdigskrifna på borden, och hurt många man i denna stund klyfver sin hjerns öfver. Och detta allt har framkallats a tvenne tidningars ömsesidiga angrepp!!.. Jag tror knappt att något dylikt deltagande för ett par tiotal år sedan varit möjligt hos oss I Finland. Under allt det sorgliga i den omnämnda tvisten kan man dock icke nedtrycka en fröjdekänsla öfver att pressen fått en betydelse, blifvit en makt och framförallt, att medvetandet om hvad för landet är dyrbart icke mera är slumrande.4 Veckotidningen Papperslyktan? yttrar uti sin veckokrönika: I gamla ordspråk ligger en gyllene visdom förborgad. Hvarje ytterlighet bryter vägen för dess motsats. Det vore SUPER att hvar och en, särdeles de som uppträda offentligen, städse hade detta i minnet. ?Den som gräfver en grop för en annan, faller sjelf deruti? är också ett högligen vist tänkespråk. Till dessa reflexioner föranlåtas vi af de följder, hvilka opinionsyttringen emot hr Schauman af ?de sexton? dragit efter sig. Talrika motadresser inlöpa från alla håll, hvilka gendrifva dessa herrars åsigt, om man öfver hufvud kan tillerkänna dem en sådan. Ty man uppträder icke för en åsigt, då man utan pröfning af sjelfva saken, endast fattar parti för en viss person. Såväl uti stil som tänkesätt stå dessa protester vida öfver adressen?. Särdeles klart uttalas stridsfrågans rätta art uti en motadress i sednast hitkomna nummer af Abo Underrättelser. Det erkännes der uttryckligen — liksom hvarje tänkande måste göra det — att hr Schauman genom sitt uppträdande mot hr W. S. endast uppfyllt sin pligt som borgare och publicist? — att om någon enom kunnat finna hr J. W. S:s poliarakter nedsatt, så ligger felet endast ikeln Finska förhållanden och svenska pressen, öfver hvilken motadressanterna uttala silt högsta ogillande; samt att just hr J. W. 5. uti publieiteten infört det språk, för hvilket han sjelf blifvit offret. Men lemnom dessa personligheter. Det finnes andra ämnen att sysselsätta sig med. Ty den tid vi lefva uti är såsom med rätta blifvit anmärkt ej så mycket höstsom icke mera vårlik. F. A. T. är den med mesta intresse väntade, om ej alltid lästa. Att grefve Berg blifvit entledigad och att baron Roccassowski blifvit utnämnd till Finlands generalguvernör är redan kändt. I tisdags voro ett antal privata hus illuminerade. I onsdags afsjöngs på teatern Vårt land?. Universitetet har i dag utsett till dessreresentant uti utskottet hr kanslirådet Arppe. io röster tillföllo prof. Palmen. Kanslirådet Snellman erhöll ingen röst?, Det är ganska betecknande för stämningen vid universitetet, att den liberalt sinnade Arppe, som satt sig i spetsen för en petition om censurens upphäfvande: erhållit de flesta rösterna och dernäst professor Palmån, som nyligen uppträdt emot hr Sellman, och som utgifvit ?Finlands grundlagar?. Lika betecknande är att Snellman icke en gång fått en stänkröst. Såsom en följd af grefve Bergs afträdande finner man, att tidningarne åter få omtala, att vid utskottsvalen reservationer afgifvits mot utskottets befogenhet. Detta reserverande synes ha egt rum öfver hela landet. Det synes som skulle entusiasmen öfver efve Bergs aflägsnande vara ganska stor och ha gifvit sig luft på flerfaldiga sätt. I afseende på utsigterna för detnärmast kommande yttra Helsingfors Tidningar: Landets nye generalguvernör, baron Rokassowsky, hitväntas i nästa vecka. Ryktet stäl:er hans ankomst i förbindelse med väntade åtgärder för en reglering aflandets pressförhållanden. Censorn i Åbo, domprosten Renvall, har tagit afsked från förstnämnde befattning, och efterträdaren, hr Leidenius, lärer efter några dagars tjenstBöring funnit sig föranlåten att följa exemet.? E Det vill synas, som skulle censurens upphäfvande bli en nödvändighet, om man icke mera kan finna någon, åtminstone någorlunda anständigt qvalificerad person, som är villig att åtaga sig censorsbefattningen. UTRIKES. FRANKRIKE EN