nos landtadeln derigenom skulle väckas ett Iifligare intresse för allmänna angelägenheter, så synes 033 detta väsentligen bero på e icke tå litet illusoriska föreställningar i allmänhet gör sig om riddarhulitiska betydenhet och om möjligheten ot slags politisk regeneration för detma. Det är temligen väl kändt, att ridhuset aldrig uppträder så konservativt am då dei i början af riksdagarne är temen fulltaligt. Det är då som utskotten hesättas så utmärkt renhårigt. Deremot är det votoriskt, att mer än en reform, som kunnat beslutas af tre stånd, gått igenom endast derföre att den kommit före längre fram på riksdagen, då det adliga motstånget förslappats, då man till följd af brist på folk måst insätta till utskottsledamöter mindre konservativt pålitliga eller vaksamma adelsmän och att förslagen sedermera passerat riddarhuset någon gång, då man der nästan endast sett tomma bänkar och ingen varit till hands för att bekämpa desamma. RETRO