Opinione förmäler att italienska hären, i följd af den utskrifning regeringen förordnat, kommer att bestå utaf 90 regementen infanteri, 7 skarpskyttebrigader och 22 regementen kavalleri. General BSirtori, som blifvit utnämnd till sydarmåns högste befälhafvare, har tillsändt Gazettå di Torino4 ett bref, hvaruti han yttrar, att ingen högre än han önskar att befälet öfver de frivilliga måtte uppdragas åt Garibaldi. Å Enligt telegram från Rom af den 26 Nov. hade en fransk truppafdelning vid Alatri slagit ett röfvarband och tagit 110 man tillfånga. AMERIKA. Uti ett bref från 1 ewyork af den 12 November berättas följande episod ur det amerikanska krigets historia: General Scott hade, i anseende till hans dagligen aftagande lifskrafter (generalen är öfver 75 år gammal), på sin höjd blott kunnat förblifva armens ötverbefälhafvare några månader, och hans nu inträffade afskedstagande hade derföre ej Varit öfverraskande; men närmaste anledningen dertill hade en helt annan förklaringsgrund. General Mac Clellan hade för omkring tre till fyra veckor sedan företagit betydande rekognosceringar, hvarvid han underrättade sig om fiendens ställmng på alla vigtiga punkter, för att inom kort företaga ett anfall mot de fiendtliga linierna. Angreppet skulle äfven hafva försiggålt, såvida man ej kommit underfund med att anfallsplanens detaljer blifvit förrådda åt fienden. Förrädaren var ingen annan än öfversten och generalinspektören Scott, general Scotts adjutant och måg. Jag uttalar här ett hårdt ord, men sakförhållandet har tyvärr blifvit alltför tydligt ådagalagdt, och den brottslige, en kraftfull och frisk man i sina bästa år, har, af skonsamhet mot hans svärfader, blifvit afskedad i anseende till kroppslig bräcklighet. Man har sökt dölja förräderiet och iakttagit tystnad om hela tilldragelsen, för att skona gubben Scott öch ej beröfva trupperna sista återstoden af förtroende till deras högre officerare. Men generalen ansåg sig icke längre kunna stå qvar på sin post, utan begärde genast sitt afsked samt afgick med ångaren Arago till Europa. Han ämnar begifva sig till Paris och derefter till Rom.? Att unionsregeringen skulle kunna åter öppna bomullshandel, genom att taganågra af sydstaternas hamnar i besittning, anses af separatisterna såsom en orimlighet. Ty hvar och en, som skulle våga inlåta sig i bomullshandel med fienden, skulle beläggas med stora penningeböter, ja måhända drabbas af lifsstraff. Skulle förbundstrupperna framtränga mot plantagerna, så ämnade man bellre uppbränna bomullen än låta den komma i fiendens händer. Deremot anses blokaden för nordens säkraste vapen. Hvad sydstaternas finansiella ställning angår, skall en ej vara så svår som man förut uppgifvit. Vid början af kriget hade sydstaterna sändt 4 millioner dollars till England, och bomullsexportörerna skola hafva stora summor innestående i Liverpool. I tariffrågan vinner den åsigten öfverhanden, att tullafgifterra böra helt och hållet afskaffas och staternas utgifter bestridas uteslutande genom direkta skatter. z Frågar man hvarföre sydstaternas befolkning strider mot unionsregeringen, så får man till svar: Mot nordens förtryck, mot emancipationsidn i och för sig sjelf, och af begär att bibringa yankees, hvilka man bittert hatar, ett nederlag, samt slutligen emedan man hyser den storartade idn, att inleda en väldig handelstrafik med hela verlden, obehindradt af nordens tullplatser och de nordiska kommissarierna. Att man vill tillkämpa sig tillstånd att införa slafveriet uti territorierna, derom är numera ej fråga. Bomullsodlingen skulle der ej lemna så ymnig afkastning som uti de gamla bomullsstaterna och Texas. Uti de förra politiska stridigheterna tjenade denna taktik blott till att genom de utsedda senatorerna försäkra sig om öfvervigt utisenaten i Washington. Saken var förträffligt egnad såsom fältrop åt slafpartiet, i striden mot republikanarne, under det man vid tariffrågan icke kunde räkna på samma enhällighet. Uti territorialfrågan blef det för separatisterna lätt att bibringa sitt parti den tron, ättnorden ville beröfva södern dess intressen ide med gemensamma penningar och gemensamma uppoffringar vunna territorierna. Uti södern råder ännu fortfurande den meninen, att England och Frankrike absolut behölva bomullen och derföre skola spränga blokaden. Men äfven om detta ej skulle ske, så är dock södern beredd på, att till hvad pris som kelst stå på sig. Man har cn gång för alla fått 1 sitt hufvud, att man är i stånd att tukta norden, och förtroendet har vuXit i följd af de första sex månadernas resultater. Man umgås med planen att isföra kriget i de fria staterna och förlägga vinterqvarteren i Baltimore, Philadelphia och Cincinnati. . Italienska viner. — Times korrespondent i Turin har för icke