skulle det på en gång kastas loss öfverallt, och han begärde blott 15 mill. f. Den, som ville bygga en hvälfd tunnel på botten af Kanale skulle arbeta med 40 båtar, som kunde gå under vattnet, och 1500 matroser, och han ville bygga en tunnel sär 40 mill. . Jättebron, hvarpå en a Planen går ut, skulle läggas på 196 pelare i Kanalen, 300 qvadratfot nedtill, be stående af sammanbultade och hopsurrade klippblock, hvilka småningom skulle stiga i 75 gr ders vinkel, tilldess de bildade cn yta af 1 qvadratfot, 40 fot öfver hafsytan; på dessa skulle torn byggas, 100 fot i diameter och 260 fot höga. och öfver det hela skulle läggas en rörformig bro, 50 fot hög och 30 fot bred. Den nya planen af mr Chalmers erfordrar 12 mill. och går ut på att bygga en jernbana i en rad af rör långs utmed hafsbottnen. Den resande, som inträder i dem, skall, enligt den broschyr, hvari planen är framlagd, ha en förnimmelse, beslägtad med den vi känna, då vi efter att ha gått på en stenig väg med tunna skor inträda på en gräsplans mjuka matta. Rörens nedläggning skall ske medelst hydrostatik, och mr Chalmers tror sig genom sin plan ha beseg-at alla de svårigheter, som hittills mött att bringa rören i deras läge under vattnet, sammanfoga dem der och hålla dem qvar djupet. Med en sådan förbindelse, säger Times, skulle Frankrike och England vara såsom siamesiska tvillinfn under det att ett fiendtligt infall kunde förindras af ett litet kompani eller ett tjockt sprund för ändan af röret, så framt det, om ett sådant sammanknytningsband mellan de båda länderna funnes, kunde vara någon fara för ett afbrott i Ventente cordiale. — De österrikiska gensdarmerna. Dokter Brauner, en af ledarne för det czechiska partict i det österrikiska riksrådet, gjorde nyligen under ett lifligt föredrag en humoristisk skildring af gensdarmernas framfart bland de österrikiska bönderna. Institutionen kunde i och fö ara od nog, sade han, men den var knappt införd förr än den urartade, och gensdarmerna äro i sjelfva verket ingenting annat än en okunnig och beväpnad byråkrati, sem går på jagt efter alla slags obetydliga förseelser. oktor Brauner berättade derpå, oupphörligt afbruten ai åhörarnes skratt, följande tilldragelse. En bonde var: en tidig morgonstund sysselsatt utanför sir stuga och höll på att spänna en häst för ett tungt lass. Den tjenstgörande gensdarmen red händelsevis förbi, och då han märkte, att mar borttagit den öfver hvarje husport anbragta tafla, hvarpå de i huset boende, konskription underkastade personerna äro upptecknade, red han fram till bonden, förebrådde honom detta oct antecknade i sin bok att han gjort sig skyldig till ett lagbrott. Bonden undskylde sig med, ati stormen om natten ryckt ned taflan och att barnen på morgonen hittat den och burit in den Han ville genast hemta taflan och sätta upp hen ne igen, lemnade hästen och gick in i huset. Förseelsen n:r 2. fEn häst lemnad utan tillsyn. Gensdarmen gick fram mot huset. En hund rusade ut och skälde på honom. Förseelsen n:r 3. En arg hund, som gick lös. Bondens hustru höll just på att göra upp eld i spiseln, oc! i sin häpnad öfver allt detta oväsen sprang hor ut med en rykande brand i handen, för att jaga in hunden. Förseelsen n:r 4. Oförsigtig het med eld. Förtviflad öfver denna massa a: lagöfverträdelser, som lades honom till last, kli ade bonden sig i hufvudet och sade för sig sjelf: Gud hjelp oss! Man vet snart nog icke, hurt man skall bära sig åt i sitt eget hus, fö: att göra de der gensdarmerna till nöjes. Ehuru anmärkningen yttrades i låg ton, upp: fångades den dock af gensdarmens öfvade öra. Förseelsen n:r 5. SVanvördiga och uppstudsiga yttranden om gensdarmeriet. Följden häraf är — så slutade doktor Brauner — att ingen, hurv försigtig och ordentlig han än är i sitt uppförande, kan undgå att bli tilltalad, samt att bön derna, som efter 1848 ansågo det för en stor skam att bli arresterade, ja till och med att bli bötfällda, nu icke längre finna något vanärande — Indianen Deerfoot. En indian al Senecastammen, hvilken till följd af sin utmärkta förmåga såsom snabblöpare fått ofvannämnda tillnamn (hjortfot), förvånar för närvarande engelsmännen med sina produktioner. Flera kapplöp ningar ha anställts om icke obetydliga penningesummor, i hvilka flera snabblöpare deltagit. men indianen har hittills ständigt segrat. I Birmingham vann han t. ex. nyli på en kapp Jöpning en bägare af 500 rdrs v Afstånde: var omkring , svensk mil, och han tillrygga lade det på 217 42 sekunder. Utom flera kapp löpningar, som förestå, har han utsatt en till d 23 Nov., vid hvilken han mot ett pris af 100 (omkring 1,800 rdr rmt) åtagit sig springa 2 eng. mil (omkr. 3 svenska mil) på två timmar En hr George Martin, som reser omkring med honom, har föresatt sig, att snabblöparen skal konima hem såsom den rikaste man i sin men det har varit nära deran, att rik: j hejdat honom i hans snabbhet: Engels ningen Sporting life berättar nemligen fn de: Det kan icke nekas, att hr George Marin lägger sig mycken vinning om Deerfoots pe kuniära intressen; men som indianen är utomordentligt försigtig och misstänksam i penning affärer, har hr Martin haft största svårighet att förmå honom till att sätta in i banken den betydliga summa han förtjenat i England. Han har hittills burit hela sin rikedom på sig öfver allt, och som han icke vill ha sedlar, var han till slut bokstafligen öfverlastad med guld. Slutligen lät han dock öfvertala sig att sätta in sina penningar i Englands bank, sedan Martin, tili vilken han synes hysa ett obetingadt förtroende, först förbundit sig att ur egen ficka ersätta honom förlusten, i fall Englands bank skulle göra konkurs! Deerfoot har redan förtjenat så mycket penningar, att han vid sin hemkomst skall vara den rikaste man i sin stam med unlantag af en bottenrik patriark. Han besöker: och be kådar med stort intresse alla Londons märkvärdigheter och drar försorg om att hålla in stam ä jour med hvad som säges om honom . England, fär hvilket ändamål! han alltid skiccar hem de tidningar, i hvilka han omtalas. Vi kunna tillägga, att Deerfootär kristen och beler andäktigt morgon och afton. Hos ået vacka könet gör han mycken lycka, och han skall. . 0. m. sättas i förlägenhet gemom det myckna) älskande vid förs:a ögonkastet, hvarför han I: föremål; men det är ny en gång så, att frunmren FUrRåN Snamnkunnigheten utan afse förgen.. — Nytt slags visitkort. De modernaste visitort som för närvarande begagnas i Paris, lik-b, äl endast inom de högsta klasserna, ega hvar dt s G cen någon inskription eller något porträtt, utan nnehålla endast en fotografisk vy af den besöandes gods. Så t. ex. anmäler ett kort, hvarpå nan ser en vy af slottet Dampierre, hertig de .uunes, ett annat med slottet angu grefve del h TORGOCH HAMNPRISER. ! STOCKHOLM d. 30 Nov. — Hvete, godt 27 å 28 rdr Ån rdinärt 48 å 49 rdr, råg 49: 24 å 20 rdr, korn 45ÅA Ir, hafre 8: 24 ä 9 rdr tunnan, blandsäd 8 å 9 rdr, a, 2 a mr Om ok Mor er