Teatern och kritiken. Försök att inverka till ett bättre på det offentliga bedömandet af våra teaträrs verksamhet! yttrade nuvarande teaterdirektören för någon tid :sedan i svaret till den Xteatervänt, som sistlidne vår utgaf en broschyri detta ämne, — I och för sig sjelfva betraktade, innebära dessa ord endast -en önskan, som utan tvifvel hvar: en(tidningsredaktionerna troligen icke minst) delär — ty en fullt oväldig, om :grundlig sakkännedom vittnande kritik hörer till publicistens mest grannlaga uppgifter och faller sig så mycket svårare vid den del af teaterkritiken, som afser sjelfva mtförandet, der så mycket måste bero of subjektivt tycke och der artistens person måste mer eller mindre beröras. Uttalade offentligt af direktören för kongl. steatern få de deremot ett slags officiel egensekap, synnerligast då de betraktas i sitt sammanhang med det öfriga i hans broschyr :sagda. Den innebär nemligen här en tydligt yttrad mening att teatrurnes verksambet hittills blifvit för sträng! bedömd, samt ett vädjande till allmänhetens deitagande semot en sådan orättvisa. : Under ett sådant förhållande torde det vara angeläget att undersöka, huruvida denna sdirektörens anklagelse är grundad eller icke. Och ju mera man betraktar förhandenvarande fakta, desio påtagligare tycks det blifva att teaterkritiken i allmänhet srarare varit allför öfverseende och lofprisande än tvertom. För att finna en rättvis måttslock i detta afseende är det väl icke en eller annan enetaka anmärkning, utan flertalet af omdömen, som skall angifva och bevisa, buruvida teaterkritiken ölverhufvud varit mer: tadlande eller prisande och i hvad män så ledes det bättre bedömande teaterdirektörer önskat rättvisligen borde innefatta mera be-röm eller ett strängare nagelfarande, Vid sångscenen t. ex. kan hela allmär. heten bevittna huru recensenterna i dedo;. liga tidningarne med få undantag i längtic