SÅ drdr mr fy VR br by tr TR RENA Ir pr 2 klottrade namnteckning. Sedan med Palm. qvists rymning i sistlidne Juli månad den storlartade rörelsen tagit en ända med förskräc kelse, och åtskilliga af Palmqvists förläggare börjat omtala huru de blifvit förledda att inlåta sig med honom, har man kommit unI der fund med den metod som Palmqvist. j understundom åtminstone, använde för att I förskaffa sig förlag och förmå eljest ytterst dsnikna och misstänksammå personer att utan all slags säkerhet anförtro honom högst betydliga summor. Största fordringsega ren i massan är snickaremästaren Gelin, som anmält kontant fordran -67,000 rdr och borgensförbindelser 12,000 rdr. Om sättet huruledes han ursprungligen blifvit inledd i affärer med Palmqvist berättas följande: Gelin behöfde en dag tillfälligtvis låna några hundra rdr och vände sig derom tillen bekant, som stämt möte med honom på aftonen i Humlegårdsrotundan, der penningarne skulle honom tiliställas. Sammanträffandet eger rum, men dervid tillstöter Palmqvist, och alla. tre intaga gemensamt en sexa. Blutligen Kommer låneaffären på tal och den tillämnade långifvaren förmäle: sig ännu icke ha lyckats erhålla penningar ZHvad, är det fråga om pengar, infaller der vid Palmqvist, toch huru mycket?? Den gemensamme vännen nämner beloppet. Ah, är det bara en sådan lapprisumma, så kan jag stå till tjenst dermed på en fjorton da gar, genmäler Palmqvist, framtagande sin väl späckade plånbok. Någon revers kom icke i fråga, vänner emellan, och icke heller någon ränta, då pengarne skulle behållas blott några få dagar. En så ymnig tillgång på penningar och ett så generöst sätt att behandla affärer kunde icke undgå alt göra intryck på Gelin, och då han er for hvilken glupsk profit Palmqvist hade på sin lånerörelse och huru frikostigt han dera! delade med sig åt dem, som hos honom in satte penningar till dess utvidgande, kunde Gelin icke neka Palmqvist sitt bistånd, då denne några veckör derefter infann sig hos honom för att anlita hans kassa. Hvilket omfång förbindelserna dem emellan sedermera vunnit, derom vittna de af Gelin i Palmqvists konkurs nu anmälda fordrings beloppen. Huru obegränsadt den förres förtroende sarit och huru fördelaktig han an-: sett placeringen hos Palmqvist visar sig deraf, att han realiserat flera goda inteckningar i stenhasegendomar här i staden, för att insätta penningarne i Palmqvists rörelse. Uppstod någon gång oro hos Gelin, förstod Palmqvist förträffligt att lugna honom. Taninen vår t. ex. hade Gelin fått någon anledning befara, att det icke stod så helt till med Palmqvists affärer, och han beslöt anstränga P. för att se huru hån skulle kunna reda sig. Gelin uppsade till betalning en revers å 11.000 rdr. P. mottog uppsägningen ganska lugnt, under yttrande: Det finnes väl andra än du, som vilja förtjena Pennan Före förfallotiden infann sig P. hos Gelin och, till dennes stora öfverraskning och lädje, kastade fram på bordet de uppsag a 11.000 rdrna. Gelin bleföfvertygad, att det blott varit elaka tungors af afundsjuka dikterade förtal som hade uppskrämt honom. Han bad P. på det enträgnaste att återtaga penningarne på samma vilkor som förut, men P. påstod sig för tillfället ha alltför stora summor inne, samt att penningar samma dag blifvit honom erbjudna mot lägre ränta. Gelin, mycket ledsen deröfver, besöker flera gånger Palmqvist, för att förmå honom återtaga penningarne. Vid ett sådant besök yttrar P. slutligen en vacker dag: ?Du kommer just lagom, jag håller på att göra upp en större affär, och du får den vanliga räntan, om du i dag kan lemna mig 12,000 rdr.4 Några timmar sednare mottog P. 12,000 rdr i stället för de några dagar förut inbetalda 11,000, och Palmqvists manöver hade så stärkt hans kredit hos Gelin, att han några veckor derefter fick denne att teckna borgen för en ansenlig summa. Denne Gelin, som sålunda satt på spel en nätt förmögenhet, är samme man, som för ett eller annat år sedan dömdes ärelös, derföre att han låtit af sin snikenhet förleda sig att verkställa raderingar å kartorna till hyreskontrakterna till sin egendom, för att inbespara, om vi minnas rätt, omkring 5 rdr. Ett annat exempel: en mamsell, som håller någon värdshusrörelse på Söder, hadei Enskilda banken insatta några tusen rdr. Palmqvist, som troligen fått kännedom derom, infioner sig en dag i hennes lokal, åtföljd af en god vän, och reqvirerar en half butelj porter. ?Ar det god förtjenst på rörelsen? frågar P. deltagande, under ett inledt samtal med värdinnan. Nej det är uselt med förtjensten nu för tiden, blir svaret. Då P. kort derpå aflägsnade sig, liqviderade han med en sedel på 5 rdr, i hvilken han icke begärde något tillbaka. Det fick vara jemnt. Lika frikostig visade sig P. vid ett förnyadt besök. Vännen stannade den gången qvar efter honom och af denne fick mamsellen veta icke blott hvem den liberal2 hermm var, utan äfven huru stora inkomsterjhan hade, och huru han betalde ända till 40 procent åt dem som insatte större penningebelopp i den säkra pantlånerörelsen. Herre Gud, kan inte herrn vara god och fråga honom om han skulle vilja mottaga så och så många tusen rdr, som jag ärft och som jag har insatta i Enskilda banken mot bara 4 reed sporde mamsellen. Jo, jag skall fråga honomt, svarade hr Palmqvists vän, och några dagar derefter anmodades mamsellen att infinna sig i P:s präktiga våning, affären blef uppförd och nu figurerar mamsellen såsom fordringsegare i P:s konkursmassa för en ganska vacker summa. Lifligare och mera omfatlande än någonsin var P:s vigilans veckorna närmast före hans försvinnande. Han lärer då ha gjort