gods upptäckes, för en dylik undersökning ådrager sig hårdt ansvar, hvilket kontrollören nog aktat sig dela med visitationsförrättarne, om undersökningen misslyckats. Obilligheten att inspektionen tager Tott uti målsegare-andelar, uppkomna genom kroppsvisitationer, torde ej vidare behöfva ådagaläggas, än att åberopa den emellan inspektionen och underlydande betjening den 21 Mars detta år upprättade öfverenskommelse om beslagsmedels fördelning, hvars 7 har följande lydelse: Af beslagareandelar, tillkomna enom kroppsvisitationer, åtnjuter endast den ot, som gemensamt med beslagaren iklädt sig lagenliga ansvaret för sådan åtgärd. Öfriga utaf kontrollören Svensson särskildt omnämnda mål äro af beskaffenhet, att ej någondera af sjötullsinspektionens föreståndare, såvidt rapporterne och stämningarne utvisa; personlier deltagit i visitationsförrättningarne, hvarvid eslagen skett, hvarföre hvarken öfverinspektoren a egt att af de utfallna andelarne tilldela kontrollören någon lott eller för en sådan af generaltullstyrelsen begära ersättning. Advokatfiskalsembetets anmärkningsmemorial m st sjötullsinspektionens, föreståndare Nppfager endast hvad olagligen blifvit fråntaget underlydande betjening år 1860, men då öfverinspektoren Jungstedts förklaring vill kasta all skuld härtill på kontrollören samt förmält bland annat, aft han icke uppburit någon Jott af beslagare andelar har sådant föranledt advokatfiskalsembetet att sträcka sina undersökningar tillbaka från och med år 1857, då Jungstedt nämndes tili öfverinspektor. En annan orsak till dessa un defsökningar har varit de flerfaldiga klagomål såväl mundtliga som skriftliga advokatfiskalsembetet fått af sjötullsbetjeningen höra öfver förnärmelse af deras rätt. Särskildt bland dessa klagomål torde böra omnämnas de skriftliga öfveruppsyningsmannen Willman aflemnade deröf ver, att lott uti beslagareandelar fordrats och några mål, deruti ej någon af sjötullsinspektionens föreståndare deltagit uti de visitationer. hvaraf dessa mål varit en följd och hvilka angifyvelser af advokatfiskalsembetet, delgifna öfver Ås inspektoren Jungstedt, sedermera kommo att för falla och återtagas, då öfverinspektoren i samma mål afstod från den äskade lotten och rättad den uppgjorda fördelningen i enlighet med be tjeningens anspråk, hvarigenom inspektioner rätteligen uteslöts från all delaktighet uti besla gareandelen. En annan omständighet upptäck! vid berörda undersökningar har äfven fästatad vokatfiskalsembetets uppmärksamhet, att uti flera af de beslag, för hvilka öfveruppsyningsmanner Ekelund stått i spetsen, enligt hvad qvittenserna och fördelningslistorna utvisa, någon lott af be slagareandelarne ej tagits, hvartill anledningen är att söka allenast uti Ekelunds bestridande, ty att sjötullsinspektionen ej eftergifver någon lott. der de kunna tilltvinga sig desamma, upplyser af det förklaringen bilagda utslag. Afnu anförde förhållanden visar sig emellertid, att inspektionens båda föreståndare insett det olagliga och orätta i deras handlingssätt, då de, så snart all1 varliga protester gjorts mot ingreppet uti under-å: iydandes rätt, ryggat tillbaka att taga den redan I; 3 i NR ME OR PRTUN ERNA ct inser ög, fngng LA RNA LR GAA MR ÅT Bo AR RSK AL tl Sd IN nga Jan LK KR Dh 3 i la a RR Re uträknade andelen; men med kännedom af obehaget och kanhända äfven indirekta straff för yttrad tanke om det orätta i fördelningsgrunden af beslagareandelar, väcker det ej någon förundran att de underlydande tegat och lidit. Det hufyndsakligaste resultat, hvartill ofvan berörda vidlyftiga och besvärliga undersökning föranledt, ärattdervid befunnits, att sjötullsinspektionen åren 1857, 1858 och 1859 äfven tagit lotter af beslagareeller målsegareandelar uti sådana mål: hvilka varit föranledda, antingen utaf visitationsförrättningar, deruti ej någon af ffa ionens föreståndare deltagit, eller af upptäckter : gjorda af betjeningen ensamt och till sjötullsinF 7 spektionen inrapporterade. Öfver dessa mål bifogas förteckning, grundad på af öfverinspektoren Jungstedt uppgjorda fördelninger; och får advokatfiskalsembetet jemväl för det oriktiga och olagliga vid fördelningen af beslagareoch målsegareandelar uti ifrågavarande mål mot sjötullsinspektionens föreståndare väcka åtal. vad slutligen vidkommer advokatfiskalsembetets NT rörande den emellan sjötullsinspektionen och betjeningen upprättade öfver-4.: enskommelse, hvarigenom inspektionen tillkom-J. mer en lott uti alla beslagareandelar och böter, så påstår inspektionen samma konvention vara upprättad mellan kontrollören och betjeningen — ett (öregifvande som att döma af ordalydelsen i konventionen ock är förhållandet. Huru en öfwyerenskommelse kan göras emellan blott en af inspektionens föreståndare å ena och betjeningen å andra-sidan om en sak, som rörer inspektionens bäda föreståndare gemensamt, skulle synas oförklarligt om icke af föregående handlingssätt kunde slutas till öfverinspektoren Jungstedts mening, ali så tillställa, att den inspektionen tillkommande lot blefve hög och den af kongl. generaltullstyrelsen medifna ersällning följaktligen äfven stor ). Att öfverinspektoren Jungstedt beredt och åvägabragt konventionen samt att betjeningen dermed är missbelåten äro omständigheter, hvilka vid en Llif vande undersökning advokatfiskalsembetet hat anledning vänta ådagalagda. Efter att så nyligen som i Mars månad nästilidet år hafva emottagit kongl. generaltullstyrelsens beslut om fördelhirgen af beslagsmedel, redan den 21 Mars i år uppgöra en konvention, som är stridande mot samma beslut kan likväl ej undgå väcka förvåning. Till bemötande af advokatfiskalsembetets anmärkning rörande konventionen, anför öfver I inspektoren Jungstedt att den skulle vara till för-Ådel för betjeningen och söker visa sådant med flera kan rhållanden. Är denna förkla-Å; jr ommen i annan afsiot än att så vidtå, möjligt är urskulda ett uppsåtligt fel och söka detsamma bortblanda, är hr öfverinspektoren verkligen att beklaga, som så litet känner hvad tullstadgan innehåller. Enligt tullstadgans 170 S njuter beslagaren tre fjerdedelar i varuvärdela och böter, då ansvarsskyldig egare eller fors-Å : lare, kunnat ertappas, eljest hälften, och enligt) 167 S är den beslagare, genom hvars första angitI ning eller åtgärd oloflig ineller utförsel af varor upptäckas, samt jemlikt 191 5 erhåller kronan och? angifvaren hvar sin hälft af böter, som enligt tullå stadgan ådömas, der annorlunda ej finnes sta Igadt. I 3 Af alla vid Stockholms rådhusrätt under detta år afdömda tullrättegångsmål har sjötullsinspektionen icke uti ett enda mål, hvarken genom skriftarmälan eller personlig inställelse, uppträdt om beslagare eller angilvare, hvarföre äfven inspektionen genom rättens utslag, deruti fördelning af värdet för beslagsgods och böter blifvit bestämd, icke är tilldömd någon beslagareandel eller angifvarerätt. Vid detta upplysta förhållande finnes, att, om den upprättade konventionen skall-lända till efterrättelse, betjeningen blott får efterskänka och inspektionen från dem; taga dem ensamt tilldömda andelar. å 1 i Det mot sjötullsinspektionens föreståndare öfverinspektoren Jungstedt och kontrollören Syensson väckta åtal anser jag advokatfiskalsembetet af embetspligt högeligen uppfordradt att fullfölja samt får detsamma äfven utsträcka i hvad det ngr förfarandet i åtalade hänseende till åren 1857, 1858 och 1859, men enär, enligt 210 g af tjenstereglementet den 1 Okt. 1831, då 1 tjenstefel innefattar det förnärmande af annan mans rätt, så att ersättning ellerskadestånd der-. för kan komm hvilket uti förevarande ; in sig tillegnad andel uti I ster, är förhållandet, torde t vokatfiskalsembetet öfverlemt gal AR RR RR