man Kan SiUuta, av cUlSt OVinKAaAplucs Mtning, Kgl. Moj:t i statsrådet borde-afgöra, I huruvida domkapitlets beslut i hufvudsaken vore lagenligt. I anledning häraf lärer rikets ständers ju stitieombudsman, genom skrifvelse af-den innev. månad, hafva från domkapitlet infor drat upplysning, på hvad grund domkapitle ansett sig behörigt att i slikt mål slutl. a döma samt derefter hänvisa den sak fällde att, om han med utslaget icke åtnöj des, genom underdåniga besvär hos Kong: Maj:t deruti söka ändring. Och ehuru angående grunderna för beslutet, fullständi: upplysning bör kunna väntas af domkapiilets förklaring, i hvilken berörda frågor säkerligen med all lärdom och erfarenhet blifv: utredda; tager sig. dock ins. frihet anhålla att, i händelse en eller annan af domkapitlets aktade ledamöter Kommer att genomögna denna arfikel, han fäster sina ärad: kolegers uppmärksamhet på nödvändigheten att, i fråga om både domkapitlets kom a och hänvisningens riktighet, grundigt vederlägga de tvifvel, som uppkommi: af följande omständigheter: 1:0) Sedan, i börjat af 24 af Kel. Maj:teT den 11 Febr. 1687 gifna förordning, hur med rättegång i domkapitlet skall förhållas. i allmänhet stadgats, att besvär öfver konsistorii domkapitlets)-utslåg fingo ingifvas: hofrätten; men, såsom undantag derifrån. mot slutet af samma föreskrifvits, att. om saken skulle Sangå Vår rätta -Läres 4och Religion, en Prestmans Embete uti-lärandeX, Konungen ville straxt låta Saker) Skomma under Sin Cegen:-Revision ?) och dheröfver sedan: förordna söm Konungen fann Srättvijst och Saksens beskäffedhet fordrart; — så blef enligt den af Sekrete: raren i Kgl. Maj:ts Soch Riksens Archivot A. AA. v. Stjernman, i följd af riksens ständers begäran, (således officielt) gjorda och med kungligt privilegioaf den 25 April 1744, samma år utgifna samling af kongl. stadgar, bref och förordningar angående reen utfärdadt följande ?Bref til samteliga Hofrätterne och Consistorierne, angående Cihem; som utsprida irriga och stridande sätser Semot Religionen; samt sådane måls refererande ifrån Consistorium til Hoffrätterne. dat. Stock holm then 8 Maii 1731. Friedrich etc. ete. tete. Hos Oss hafva Riksens Ständer genom underdånig skrifwelse af then 30 sist 4ledna Aprilis anmält, thet theras underdå Snige mening är wid sådane mål, som kunn: beröra en eller flera, the ther utspride ok AR irriga och emot then rena Evangeliska Läran stridande satser, att enär ett Consistorium finner sig föranlåtit någon sådan sak referera, thet relationerne tå til Hofrätten försändas måge, ehwarest ther anstalt giöres, att slika Consistoriernes re 4lationer fram för alla andra criminej saker föredragas, öch ther saken af the. Speskaffenhet finnas skulle, att then ankla sade borde tagas uti förwar, må Hoffrät Sten sådant straxt, anbefalla, så att ther prottslige icke tillfälle gifwes, sitt willo: ogräs widare utså. Och som Riksens Ständer underdånigst anhollit, thet Wij häron wille låta Wår befallning til Wåre oci CRiksens Hoffrätter, samt Consistorierne alCoå; Förtbenskull hafwe Wij Eder i nåde anbefaila welat, thet I när sådana mål Eder förekomma, ställen Eder thetta til underdånig efterrättelse. Och Wij be falle ete:-ete. : rg Häraf synes att, redan år 1731, icke domkapitlet, utan hofrätten skulle hufvudsakligen pröfve, huru the ther utsprida några Sirriga och emot then rena Evangeliska Läran stridande satser, skulle straffas. 2:0) Enligt 4 punkten i K. M:ts den 20-Mart 1735 gifna Nådige Stadga och Påbud, ti! ctHämmande af hvarjehanda villfarelser, och Stheras utspridande, emot then rena Evan Sgeliska Läran, samt kongl. brefvet den 2 aj 1751 till konsistorierna, angående villfarelsers förekommande, äfvensom kongt. brefvet till Svea hofrätt den 23 Juni 1752 angående religionsmål a) är klart, att.dess: då tillhörde verldsliga domstolar, nemligen hofrätterna, äfven då någon prestman för sådant skäliga misstänkest; ty sedan i 4 mom. af 1751 års bref föreskrifvits, alt ev sådän prestman skulle genast inkallas til behörig examen4 hos domkapitlet, förtsätter. i omedelbart sammanhang dermed, K. M:t sitt nåd. påbud med följande ord: COch på Sthet 4:0) i förenämde händelser, och när så långt kommit, ej flathet brukas må, låte Wi ou Wår nådiga befalning til samtel SWåra Hof-Rätter och Befalningshafvande Cafgå, at enär sådane Ärender anmäles. Clemna uti thet, som på them efter omständigheterna ankommer, en skyndesam och alfwarsam handräckning.4Häraf. är klart. att hofrätterna skulle handlägga sådana ärenden, sedan presterna hos domkapitlet examinerats, d. v. s. undergått ett förhör, närmast svarande mot det polismästaren eller konungens befallningshafvande stundom anstäler med en brottsling, innan åtalet möt honom hos domstol fullföljes. Sådant pro visoriskt förhör är ofta nödigt till bestämmande och begränsande af åtalet. Det lärer i Frankrike förrättas af insträktiönsdomaren och grundlägga anklagelseakten. 3:0) At K. M:ts till samtliga hofrätterna den 12 Dec. 1741 6) ochiden 16 Aug. 1749 e) aflätna bref om prest, som försummar sock nebud och forum i sådan fråga, synes klar: att lagstiftaren då ansett, alt domkapitlet ej fick, då fråga var om embetets förlust, iö. ma prest, ehuru målet eljest tillhörde dom kapitlets hulvud-akliga pröfning. 4:0) Sedan i 1 S-afkongl. cirkulärbrefvet d. 7 Dec. 1787 föreskrifvits, att det til s) Härmed åsyftas numera högsta domstolen. a) Detta bref innehåller, bland mycket annat, äfven följande strof: Vi i Nåder ville antyda samtel. Öfver-Rätterna och Consistorierna, at i följd af 6 S uti vår den 20 Martii 1735 utfärdade Förordning, utan försummelse årligen insända Förtekningar på the Religions ) saker, som hos dem äro anhängige gjorde,s AR RE Le. a VAN a a