Channel Island Cable, underhafstelegrafen emellan Alderney, Guernsey och Jersey, 93 :,, miles lång under vattnet och 26 miles under jorden, blef på den submarinska sträckan afbruten 11 gånger på 27 månader, 5 gånger af skeppsankare, 6 gånger genom klippor, tidvatten. och stormar. Staten har garanterat 6 4 ränta för 0,000 , men det tecknade aktiekapitalet är imåt och linien ger ingen afkastning. När resultatet af telegrafledningarne på så förta sträc-. kor är sådant: hvad kan väl då väntas af tiolubbelt och tolfdabbelt så långa, på 5000 till. 12.000 miles afstånd från Europa?... ; Alla långa elektriska ledningar under hafvet: ha röjt sig vara fullständigt förfelade spekula-: tioner. Sadant är förhållandet icke blott med: den atlantiska ledningen, utan äfven med den i Röda hafvet, som skulle förena Nilen med Indus. Samma utgång hafva holländarne fått vidkännas, vid deras försök att förena Java med Singapore. Afståndet är 600 miles; kabeln lå; i: trånga farvatten och hade att kämpa mot häftig ebb och flod. Blott i de första dagarne svarade ledningen mot förväntan; men dermed var. det slut; den har efteråt sönderslitits ett dussin sånger mot korallrefven och är nu i förhopp-: ningslöst skick. Äfven i Medelhafvet komma. kablarne ständigt i oordning, ehuru de ärojem förelsevis korta. Till och med på de smala hafssträckor, som ligga mellan England och Europas fastland, forIra kablarne talrika lagningar och vara sällan öfver 3 till 4 år. z kESG Slutresultatet af alla bekanta fakta är, att af: 12,000 miles underhafsledningar, som hittills: blifvit utlagda, befinnas numera icke 1200 miles: i brukbart skick. Rysslands telegraflinier, som gå öfver fast: mark, hafva deremot redan framskridit långtin i Asien, och fortsättningen af dem vidare bedrifs med rastlös verksamhet. Möjligen lyckas det de preussiska ingeniörerna SwMENs och HaLSsKE, som: ombesörja de ryska telegrafnätens anläggning. att med underhafskablar mellan Aleutiska öarne förena Rysslands ostasiatiska och nordamerikanska besittningar, om än kostsamt både i afse ende på anläggning och underhåll; men så kar 1å England måhända en dag få sina amerika ska och kinesiska nyheter genom rysk bemedling, sedam det slösat millioner Ad sterling förgäfves för att åstadkomma det med egna krafter.