Vår medicinska fråga bedömd i Danmark. Vi hade så när kommit att förbise at! Upsala-Posten för den 9 dennes förebrår o -äl vi uti Aftonbladet för den 6 denn hafva meddelat ett alltför knapphändigt utdrag oehblot den för värt syltemål allra oumbärligaste delen af en artikel uti Hospitals-Tidende förde 23: Okt. rörande den medicinska frågans bedömande i Danmark — och dä vi sett nämnde utförligare artikel i sin helhet återgifven ej blott i Fwedrelandet? för den 31. Okt.,: utan: äfven i ?ChristianiaPosten? för den 7 November, tro vi det äfven kunna intresseras svenska allmänheten alt få en ytterligare kännedöm om artikelns innehåll, och gå derföre nu att, med utelemöande af. det historiska af artikeln, till Upsala-Postens. tillfredsställelse.. komplettera vårt utdrag: Eftersattsbafvar meddelatsre: geringens beslut och omnämnt kadaverfrågans utgång fortsätter författaren: Som sagdt, vi beklaga att svenska regeringen sett.sig föranlåten att fatta ett sådant cch, som det vill synas, definitivt beslut: Det var visserligen icke detta den svenska riksdagen: afsåg, då den tog saken omhand; de åtskilliga auktoriteter, som yttrat sig om soken, hafva ej heller tillstyrkt något sådabt. Det är regeringen som tegit universiteternas speciella intressen under armarne, och man anser isynnerbet statsråderna Thyselius och Malmsten såsom de, hvilka mest bidragit tillsafgörandet. Detta är nu så till vida.likgiltigt, men vi måste dock medgifys att saken kan ses från en annan synpunkt; och att regeringen, konsistorierna i Upsala och Lund samt vår högt: aktade yrkesbroder prof; Mesterton, såsom. ordförande för Oppositionen i sjeliva komiten, också hade en pligt att fullgöra i det de ställde sig på den mötsatta sidan. Det Stockholmskassundhetskolegii förklaring söker visa att det finnes tre sätt att. ordna saken på. Antingen måste maa koncentrera hela den medicinska undervisningen i: hufvudstaden: eller också organisera en samverkan mellan de tre läroanstalterna efter en gemensam plan. eller kan man, slutligen, utveckla en fullständig undervisningsapparat på hvart och ett af de tre ställena. Det första föreslås af komitens majoritet, och det är verkligen en vacker tanke att utrusta en medicinsk akademi som statsinstitution med 14 professorer och 11 adjunkter; en sådan anstalt skulle i fullständighet kunna täfla med Ecole -de mådicine i Paris och samla på ett ställe närmare 200 studerande. Det an dra är föreslaget af komitn som en provisorisk anordning, och det är denna plan som regeringen valt, men genomfört på ett mot det Karolinska institutet uppenbart par iiskt sätt. Det tredje skulle vara alldeles för: kostsamt och på ett olyckligt sät: splittra krafterna, och dessutom skulle såväl i Upsala som i Lund förhållandena lägga betydliga hinder i vägen för en sådan anordning med. denhärför nödvändiga. kliniska appa raten. Frågan är af en. sådun. natur att det antingen bör göras något radikalt eller ock allsintet, och i Sverge är det, måhända mer än an-Orstädes, vanskligt atv tllgripa den radikala: utvägen ; den har den olägenheten med;sig att den uppskrämmer den allmänna meningen; kränker samfund och korporationer. och skadar den enskildes intressen. Au nedlägga den medicinska fakulteten vid båda universiteterna är ett radikalt steg. som griper in i många intressen; älven universiteterna ha sina enspråk; äfven de ega och ha egt utmärkte män, som lemnat efter sig oförgängliga spår. Man har för öfrigt vid detta tillfille isynnerhet åberopat universitetsiden, I d.v.s, den humaniserande inflytelse, som det samlade vetenskapskomplexet utbreder omkrisg sig, och som isynnerhet bör bilda en motvigt mot de afvikelser till de: materiella och krassa, söm praktiskt-empiriska bilduvingsriktnibgar eljest unde råka i. Vi tillstå, att vi ej sälta stort värde på denna id; den finnes i vår tid öfverallt, der man icke är i öknen, och isynnerhet kan en hulvudstad och ett regeringsresidens icke sakna humaniserande inflytelse, hvilken dessutom ligger djupt grundad. i sjelfva läkarekallets moraliska betydelse. Men det kan finnas många andra orsaker, och vi neka ej till att universitetslifvet har sina goda sidor. och hufvudstadslifvet sina skadliga-inflytelser. Det är för öfrigt intressant att se de paralleler; som finnas mellan utvecklingen. i Sverge och hos oss. I Stockholm har det karolinska institutet. (1810). stvecklat sig ur den: kirurgiska. societeten: (1571-—1685). och det något yngre collegiam medicum (1667— 84), som absorberade det första år 1797: Då serafimerlasarettet öppnades, 1752, blet den kliniska riktningen hos undervisningeni Stockholm. dikterad af förhållandena och tidigt organiserad af karolinska institutet, medan den vid universiteterna förbisågs: intill den sednaste tiden, isynnerhet hvad kirurgien beträffar, hvilken först fick. docenter i Upsala 1839 och i Lund 1844. Hos:oss har Köpenhamns universitet haft lätt alt absorbera den mera plebejiska specialskolan, den kirorgiska akademien och organisationen i monarkien är nu obestridligen -tillfyllestgörande med de två fakulteterna i Köpenhamn sade den ena; Visst icket, sade den andra. CJamaist, skrek fransyskan. Miss Lambert, ni . måste lemna vårt hus; mr Drinkwater, ni behöfver ej återkomma mera. Bi är ej tillräckligt allvarsam för en så högt NN gr R aret