Ci HURARG ULNDGIAL SV HCUfanUuc frun, OCF som länder dess stittare den lärde Suhm. historikern Schöning och den oförtrutne -biskop Gunnerus till odödlig ära. Den innersta anledningen till detta säll skaps bildande är en ganska intressant tidsbild. En sorglig erfarenhet hade lärt norrmännen att deras billiga anspråk på att f? ett eget universitet genom alla ES medel motverkades af de lärda i Kö penhamn, hvilkas förbittring anno 176( ganska väl kan jemföras med den harn som de lärda? i Upsala och Lund ett år hundrade sednare uttalade öfver Carolinsk: institutets i Stockholm Xoförsynte anspråk.! De tre ofvannämnde männensi Throndbjen åtgärd att bilda ett lärdt sällskap i de gamla Nidaros såsom underlag för ett blit: vande universitet i Norge tolererades af d: .mäktige i Danmark, kanske mest för säl! skapets nära grannskap till den norra pol cirkeln, Sällskapet: omfattades med sto välvilja i Norge och blef genom enskild: personer rikt doteradt. Det har också ut : vecklat en förtjenstfull verksamhet, och ha lemnat och lemnar fortfarande anslag til inländska resor i naturvetenskapliga ända: mål och har befrämjat utgif; andet af mång: historiska och naturvetenskapliga arbeten a: gtort värde, hvilka troligen icke utan säll: skapets medverkan blifvit tillgängliga för den större allmänheten. Bland dessa tordt i första rummet böra nämnas: Keilhans Ge: Norvegica, Sars Fauna, Blivers norskr minnesmärken, Langes klosterhistoria, Ån sens Ordbok, Rasks lappska språkstudier. Krafts Norges beskrifoing, Norges gaml: lagar, m. fl. Sällskapets bibliotek utgö 26,000 band, deribland flera sällsynta bör ker räddade undan förstörelsen, då vid re formationen domkyrkans rika boksamlist — till. upplysningens befrämjande — hög tidligen uppbrändes på kyrkogården. Säll skapet eger äfven dels en ga.ska rik sam ling af mynt, medaljer och fornsaker, del: äfven flera särdeles intressanta porträtter (t. ex. af den för sin höga ålder: bekante Pra--kenberg som 1772 afled 146 år gammal och dels. åtskilliga vackra skulpturarbetei — deribland af Thorvaldsen, skänkta til sällskapet af konstnären sjelf: — och en bys af Thomas Angell i märmor från trakten sc Throndbjem, af Michelsen m. fl. i En af mina landsmän som af pligt och iv tresse har studerat fängelseväsendets sani tära förhållanden, och som enligt hvad ja: med visshet känner ganska kraftigt medver kat till en förbättrad helsovårds införand. vid våra fängelser — i den riktuingen åter står dock sannolikt ännu mycket att gör — vistades samtidigt med mig i Thrond jhem. Han uppmanade mig enträget ai pesöka det derstädes inrättade tuktbu set4) hvars förträffliga organisation ha: högeligen berömde. Nästan motvilligt begaf jag mig dit, emedan alla dylika anstal ter städse gjort på mig ett pinsamtintryck Men om detta icke alldeles upphörde s: minskades det dock betydligt i den må: jag på stället blef öfverlygad om det yj perliga skick hvari denna anstalt äfven sina allraminsta detaljer är hållen. Lok: len är rymlig och sund, der rådde en örd ning och snygghet — ja till och me: elegans! — om. hvars åstadkommand: på ett fängelse jag hittills icke -gjo: mig begrepp, och som hvarken kunnat infi: ras utan betydlig kostnad, ej heller kan vid makthållas om icke anstaltens föreståndar är en utmärkt organisatör och lifligt intret serad af sitt mödosåmma kall. Fångaroe antal utgör 200 å 250, hvaraf något mer ä: en tredjedel är fruntimmer. Såväl deras be klädnad, förfärdigad vid inrättningen, sor ock deras underhåll, lemnade intet öfrigt a! önska; den förra, lämpad efter årstiden, va särdeles ändamålsenlig, deras föda sund riklig, omvexlande och med omsorg tillagad — Det förträffliga skick, hvari denna straf: anstalt befinner sig, är, näst statens natu: ligtvis, som bekostar densamma, ölveri spektoren Kintlings förtjenst — en mu hvars utmärkta skicklighet i sitt ansvarsfull. kall också allmänt erkännes ). Efter hva: jag sedermera under min vistelse i Norg erfor, har man der i afseende på fångelse väsendet antagit och konseqvent sökt tili lämpa den onekligen lika riktiga som men niskovänliga grundsatsen i afseende på ste tens förpligtelse att bereda fångarne så dan föda och vård, att deras krafter oci helsotillstånd under tiden bibehållas, så at de efter utstånden strafftid kunna utgi kroppsligen oförsvagade, för att genom är: fa arbete förtjena sitt. uppehälle. Visser igen Ha röster höjt sig emot denna grund sats, hvarskonseqventa tillämpning medför högst betydliga kostnader; man har ocksi klagat öfver att filantropien. bärutinnan gåt: för långt, och-att den uppmuntrat till brott Men erfarenheten hat bestämät påvisat att detta resonnemang är falskt och att åter fällen till brott ej allenåst-ickö ökats, utar tvärtom minskats sedan fingarnes ställning. såsom sådana, förbätträts. in Tillförenö har jeg ontydt hära, då man ässerat Kölen-och de från densamma upp: (1! Om mundesvatleniragen börjat söka sig uttill i rt ei EE OR den be iga polhöjded, plötsliged visade en ganska urkbart mildare härtikter än inder samma breddgrad öster om Kölen. Denna skiljaktig. et-blir allt mera. märkbar ju närmare man kommer till Vesterhafvet. -Orsaken härtillanses hgga i Golfströmmen, al hyilken en gren: går längt upp i Nordhafvet. Redan vid Levanger påträffade jäg i dervafände trädgårdar flera kulturväxter, Kvilkas odling i Uneå, som ligger änder i det! närmaste sädima breddgrad som Levanger,) aldrig lyckas, I trädgårdarne omkring Tirondhjem ödlades KP En ananassmultron, blömkål och söc erärter, alla al 9) Afsedt för de begge Thröndhjemastiten samt Tromsö stift — således för hela det nordliga JEN hd vs er nd meat TS Vit KR RNA