Anekdoter från Upsala, 4. De ljusskygga. i När i Stockholm förevisades de så kallade liusr skygga, dem någon från den tiden kan ihågkom: ma, yttrades der och hvar i Upsala att pluralit teten af konsistoriet hörde till nämnda slägte. hvilket omdöme-härledde sig från minriet af hvad konsistoriales. tänkte och: gjorde den tiden, då i Upsala: uppkom, i likhet med fivad som skedde på andra hållaf rikets ett s. k. reformsällskap. ågon klippare tog då de akademiska fäserna i försvar, i det han påstod;att.de icke kunderäk: nasstill dei ljusskygga, alldenstund: de på-en visserligen försigtig men: deciderad .medelväg arbet tade för upplysningen, hvilket visade -sig. deri, att .de låtit sätta blindfönster på: gafveln af -Gustavianuni: (en akademisk bygnad, som inne: håller rum för zoologiska samlingarna, konstmuseumy åtskilliga lärosalar m. m.) sEn:kyrkoberde på landet; hvars. studium. in: skränkte sig till den så kallade seminariikurseri men som egde ro naturligtförstånd och särdeles gladde sig åt lyckan att: kunna gifva. sir sön: en. mera. akademiskt vårdad uppfostran, ehurt han affekterade-att vara. en äkta. landtjinkare, hembjöd sin som elter hans afslutade vårterminsstudium wid universitetet, med följande humoristiska versifierade skrifvelse : För länge ren du tiden klassiskt dödat, Till öfverlopps i dina öron flödat Hebreiska, sanskrit, grekska och latin. Och den der Boströmska filosofien. Af henne sofrad du historien lärt dig, Konservatismens modersmjölk har närt dig: Ett fromt och prisadt och — begrinadt fä, Du går till ära och till embete. I tankens verld du. äfventyrligt flackat, Förtjust förnummit hora Plato snackat, Läst TuNius, hört hur denna ädla s— I vackra fraser språkar hit och dt. Du känher far din, gubben, .sträf och butter, Sin hela lärdom har från gamla Luther Och bibel, och hvad ej finns deri, Han tar för gräl och fantasmagori. 4 Midsömmarn stundar; kom nu! Du behöfv.r Förströ tig litet: hjelp mig odla klöfver. Och svafia mången bond själ, och sen, När skräcken verkat, himlafösa den. Jag bjuder ej på Oage ur blommors kalkar, Som Atterbom och andra diktens skalkar; Men öl, en tjära likt till halt och färg; å supen, son! ger munterhet och märg. TEN E 6. Det finnes ett.så kalladt, Carl Johans-förbund, förshvilket professor Isratl Hvasserstod i spetsen och hvars medlemmar utgjorts af omkr. 200 personer, men nu, såsom det säges, sammansmält till ett par tjog. Detta förbund har för ändamål att helighålla och fira Carl Johans minne, hvilEet sker på. årsdagen af. hans. död eller den Mars... Vid detta tillfälle plagade Hvasser hålla ett:tal. Det som förekom 1856 var så långt, att det täckte från eftermiddagen in på sena. .qvällen. såvatt alla åhörarne, utom .de mest. dvouerade. blefvo: temligen: trötta och en och-annan somnade af. . År: 1857 inföll dagen. på en bönsönpdag, hvarföre den framflyttades till den 9:de Vi veta hvad denna: dag kallas i almanackan. Med ahledning häraf frågade doktor A: profes sor Wallqvist, som han träftade sent på qvällen den 9:de:Huru är det bror?, Har-äfven du varit en bland de fyratio martyrer? Vidjett. visst. universitet. blef på stadens. bekostnaden ståtlig: byggnad uppförd till institutionsoch boningsrum för flera professioner i beslägtade-och sammanhängande vetenskaper. Der bland professorerna; som ifrigast arbetat för denDå bygd uppförande, ansågs jemförelsevi: vara den i-vetenskaplig mening minst ansen lipas När byggnaden. en fång var färdig och synades sade ;han med triumferande: min åt en af: afsyningsmännen: Jag! skulle tro, att. man här .kommer-att bo rymligt. och präktigt. — Ack, ja! svarade denne; här äro-salarne så präktiga och stora, att sjelfva vetenskapen kan