Kinesisk gelatin, (Archiv der Pharmacie. 1861, September.) Under detta namn har i drogisthandeln införts ett mycket lätt och hvitt ämne, i form af fotslånga rör, hvars egenskaper synas egnade ati a det ingång icke blott i apoteken, utan ät ven i köken och siöjderna, samt göra det tiller betydande handelsvara. Lagd ikallt vatten upp sväller denna så kallade gelatin och bildar en rörformig icke klibbig massa, som under förstotingsglaset icke röjer EE organisk sammansättning. Upphettad till kokning löses den i 95 till 99 procent vatten vida lättare än husblås ock bengelatin; och om endast 1 eller2 procent upplösas i vattnet, kan lösningen silas genom Jäskpapper, men stelnar under svalnandet till ett ganska stadigt gelå, hvitt, utan lukt och smak, samt klart och genomskinligt som is. Ett endast ai vå Ape inesisk gelatin bestående gelå bibehåller sig länge stadigt och kan uppvärmas til! 62,, gr. C. utan att förändras. Detta slags gelatin, som härstammar från någon växt, harstora företräden framför animaliskt gelatin, som isjelfv: verket ej är annat än ett renadt lim; beräknadt att det icke eger någon lukt eller bismak. antager det icke någon röta. Den stora fasthe ten hos gelå af kinesiskt gelatin, och dess frihet från all klibbighet, gör det -brukbart till afgjutning. En massa, som blott innehåller halfannar procent, lemnar af de finaste blad, medaljer o. d.. de skarpaste formar, i hvilka man, omedelbart efter hvarandra, kan taga flera gipsafgjutningar, utan att formen förändras. Då massan är olöslig i kallt vatten, så kunna formarne obehindradi tvättas och rensköljas. En gelatinform är spänstig som kautschuk; men för att bibehålla den i behörigt läge när gipsafgjutningar skola utta gas derur, kan man öfvergjuta baksidan meden gipsmassa, som lemnas qvar. Gröpqvarn, Af Matnieu ScHETZINGER. (Bulletin de la Societe industrielle de Miilhouse. 861. Augusti.) Denna Tu är af granit; den ena stenen är urgröpad likt en senapsqvarn, den andra — löparen — passar inuti urgröpningen. Deras ställning är vertikal, och löpareaxeln alltså horisontal; stenarnes afstånd ifrån hvarandra regleras medelst en skruf. En hektoliter (3,8209 kubikfot) malt gröpes deri på 6 minuter, och den fordrar , hästkraft för att hållas i gång. Njöls förvaring. Af Tuezavp i Nantes. (Armengauds Genie industriel. 1861, Aug.) Mjöl, som skall försändas sjöledes, förvarar man helst i fastacer, och det häller sig äfven på detta sätt, så framt fastagerna äro och förblifva lufttäta; i annat fallintränger den fuktiga skeppsluften deri och ger det elak lukt och smak. Ta förekommande af fuktighetens inverkan och äfven till minskning af volymen, sammanpressar Thebaud mjölet till dess Balfva volym, medelst ett tryck, som motsvarar minst 8 till 10 atmosferer; det får härigenom utseende af kakor, hvarur luften är i det rärmaste aflägsnad, och det lider sedan icke af den fuktighet, som kan intränga med luften i fastagerna. Frukis förvaring. (Cosmos. 1861, Sept.) Äpplen förvaras ända till följande sommar (och få tillika en smak af ananas om de äro renetter) i fall de aftorkas väl och inpackas hvarf tals ed torra fläderblommor, i torra och lufttäta fastager, hvilkas sprickor ytterligare skyd das emot luften med påklistrade pappersremsor. Så väl äpplen som annan frukt, till och med drufvor, förvara rordamerikanarne i bomull: frukterna plockas likväl innan de mognat, så framt det ej är vinterfrukt, emedan bomulln påskyndar mognaden. Inpackningen sker i tära fastager, lådor eller kärl; för drufvorna nyttjas endast krukor eller blecklådor, och klasarne få ej bilda så många lag.r, att de kunna genom sin egen tyngd urpressas. Nyt slags vinberedning, Af E. Mavmeså i Rheims. (Annales de Chimie de Physique. 1861, Sept.) Uppfinnaren, en berömd vinodlare och för öfrigt elev af Dumas, har i ett bref till denne omförmält åtskilliga försök attichampagne inpressa syrgas, och bland de härvid 3 orpen rönen omnämnes att vinet efter någon tid antager smak af det bästa gamla champagne och får en ovanligt värmande förmåga, Han har äfven försökt att i champagne ina lustgas (gasform g qväfoxidul) Vinet i drar icke dervid sin smak, men blir så muntrande, att man har nog fett halft glas; att dricka mer anser Manmenåt vådligt. — De använda gaserna voro kemiskt rena. Eanolträdgårdarne på Coylon. (Archiv der Pharmacie. 1861, September.) Man är så van att i tropiska resebeskrifninar höra talas om den berusande aromen från aneiskogarne på Ceylon, och huru den kring doftar de annalkande fartygen redan på flera mils afstånd ifrån ön, att det ej kan annat är öfverraska den sanningsälskande naturforskarer vär han icke märker någon dylik doft, icke ens då han stiger i land, och till och med icke midtibland sjelfva kanelträden. Dessa bilda icke heller några skogar, utan odlas i trädgårdar, och ses des planterade i långa rader, på 4 till 5 fots afstånd itrån hvarandra, hvilket ger en ganska enformig anblick. Hvar buske består af 4 till 5 smal: telningar med en höjd af 9 till 12 fot, och de spensliga stammarne, som ha starkt tycke ai hassel, äro löfbetäckta från roten till toppen. öfven äro äggformiga, 7 tom länga och 2 tun breda, styfva, bräckliga, glänsande och ljusgröna ofvanpå, grågröna och glanslösa på undersidan Blommorna sprida ett svagt, men icke angenämt doft, som snarast erinrar om lukten af ägghviia: löfven åter lukta blott när de krossas, ehur: då likt kryddneglikor, dem de äfven likna til: smaken. Pianteringen sker dels genom frön, del: genom rotskott. Vid halftannat till två års ålder äro stänglarne mogna till afskalving; de äro di omkring ,, tum tjocka, och den dittills grå bar ken har begynt antaga en brun färg, Flera bu skar stå qvar tills de blifva 18 år gamlaz mer då skotten alltid afskäras för skörden, uppkom mer egentligen aldrig något fullständigt träd, och: det är blott af den mer eller mindre tjocka rot stanimen, som man kan finna planteringens ål der. Skörden sker två gånger om året: i Ma; och November, då starkare regnväder gör at. barken safvar eller blir lös. Desmala stammarne afskäras, aflöfvas och föras till en veranda, der skalningen förrättas af infödingar, hvilka få om kring 37, pence för skålpundet torr kanelbark. Denna är i början hvit inuti, men blir brun; mån som den torkas och krullar ihop sig til för. .Rören skjutas inuti hvarandra, afskäras efter bestämda mått, sorteras och inpackas. I torr: skick antager barken sin fina aromatiska lukt och smak. Sådan är den äkta kanelen, hvilker: ej får förblandas med kassiabark, den i handel och köken vanligast förekommande. Denikta TänRN såsom Hannher Ach ocksa. sön ms den Torioen