Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 27 Oktober. EiGenom bret från Pesih erfara vis alt man dert-vänlar sig kraftiga åtgärder af regerin gen. Det svar, som furstprimasScitowsky: 1 egenskap a! ärftlig ee komitatet eller distriktet Gran, den 21 Oktober afgal till det kejserliga kansliet 1 Wien, bar gjort djupt intryck. Kansliet hace genom: reskiipt at den 18 Oktoker begärt farstprimas yttrande om hvilka åtgärder komitatet eller obergespanen, . som representerar detta hos centrairegeringen, tänkte vidtaga i afseende å den militära rekryteringen. Furstprimas åberopar i sitt svar komitatets urgamla rättigheter, hvilka återupplifvades genom diplomet af den 20 Okt. 1860, och förklarar att komitatet skall anbefalla sina tjenstemän att förhindra rekryteringen. Han tillstyrker derjemte: at; låta anstå med Yiterligare skatteindrifning och med rekryteringen, till dess nästa riksdag sammanträdt i Pesth, hvilket inom kort skall ske. Under tiden borde kejsaren, för att återställa det goda förhållandet, begifva sigtill-Oten och genom sin närvaro tillvinna sig: folkets hjertan. Slut ligen -beder han kansleren att icke göra sig någon illusion om beskaffenheten af det motstånd, som Ungern beslutat göra mot de österrikiska förordningarne. ngern skall ledas af fosterländska bevekelsegrunder och endast iyda en helig pligt. S Man förutser här att de öfriga komitaternas svar likaledes skall bli nekande, och att man skall se sig nödsakad att skrida till stränga åtgärder. Å andra sidan tviflar man mycket på att kejsaren skall, såsom sakerna nu:stå i Ungern, begifva sig dit synnerlien snart, sg Riksrådets ferier gå till ända om nå; dagar; Ett stort antal representanter har återkommit till Wien. De ha hålit flera förberedande sammankomster. Man tror att deras vistelse i landsorterna bidragit att öå got modifiera deras program; sämtatt de. ehuru vidblifvande den unitära åsigten, skola påyrka försonlighet mot Uogern. Våra representanter börja nemligen frukta att, om belägringstillständet päbjudes i Ungern, det konstitutionella tillståndet i det öfriga kej-. sarriket slutligen skall få känning deraf. På denna svårighet har jag många gånger förut sökt fästa edra läsares uppmärksamhet. Detta är ej allt. Medlemmarne af riksrådet ha under sin vistelse bland sina kommittenter sett prof på ett lifligt missnöje med provinsförvaltningens många missbruk. De af hr Bach utnämnda embetsmänneneca der fortfarande en makt, öfver hvilken den liberala ministeren icke lyckas utöfva någon verksam kontroll. Godtyckligt intrång i kommunernas rättigheter, mer eller mindre förtryckande polisåtgärder mot enskilda personer, efterlåtenhet. mot det ultramontana partiet — dessa äro de klagomål, som komma ett utgöra föremålet för interpellationer i riksrådet, De skola, välförstäendes, utgå! från de ministeriella bänkarna. Den vigtiaste blir den, som förordningen -af-den 18 ktober, genom; hvilken -vår minister har: förordnat om skatternas indrifvande nästa!