Sk jå au KR KN SINE ingsarbetet. satts i gång. med; ifyer; mer å det i så hög grad försvårades af. det inträn gande; vattnet, att det.till. och med. var förenad! med lifsfaray och då man måste gräfva sig ned till. det stora dinpet af omhkrivg fot, så. ble! det, oaktadt arbetet fortgick både natt och dag. först. på tredje .dagen efter katastrofen möjlig! att nå tre af de begrafna arbetarne, hvilkas rop och hammarslag man under sista delen af arbe tet, tydligt hört upp genom stenkolslagret. Dessa tre arbetare blefvo. räddade, men i ett. så eländigt tillstånd, att. man nästan upp af allt hopp att finna:deras olyckskamrater vi Si Icke desto mindre fortsattes grälningen, och efter hvad man erfar af de sednaste telegrammerna från Nimes och Besseges, har man nu liksom genom ett underverk — fjorton dagar efter det olyckan timade — funnit tre andra arbetare vidlif och i EEE lugnande tillstånd. Hvad dessa olyckliga lidit öfrergår all beskrifning. För att stilla 8in hunger; hatle de tuggat på sina skodon samt till en del ätit upp sina bälten, Underett försök att uppletå en utgång föll en at der i mörkret i etti hål; hvari han var nära fatt drunkna. Hans kamrater hjelpte honom upp, afklädde honom och betäckte honom met kol. fö8 att skydda hohom mot kölden: Pådetta sätt låg hån ännu, när han blef återfunnen. De båda andra hade derefter, liksomt den första, famlat omkring, för att finna någor! utgång, men kommå ej synnerligen långt, innan de måste stanna af otmattning: En ny sammanstörtning skiljde den derpå från deras; öfriga! kamtater; denna var så betydlig, att det behöfdes tre timmar, för att gräfva igenom den.Vid det sista telegrammets-afgång hade man funnit 20. lik. — Vigtig upptäckt, Det berättas i Timest, att en 2 Delalot-Sevin från klostret Lå Gråce Dien gjort en upptäckt, som sannolikt kommer att förorsaka en revolution i systemet för publika och privata boningdrs upplysning och uppvärmning: Hah har uppfunnit en ny stäpel, mycketstarkare och på samma gång mycket billigare än Bunsens: :Förmedelst häns photo!elektriska apparat frambringar hän ett elektriskt ljus, så. billigt somgas och med sih thermb-elektriska stapel åstadkommer hän värme till ett hittills okaärdt billigt pris, Åt skilliga af dessa apparater: hafva konstruerats och en är i full:gång i klostret La GråceDieu. Ft rn för -frambringandet af .gas göres ej tillgänglig för publiken förrän efter. Londonerexpositioneh nästa: år, men. den för uppvärmninBeniaf byggnader redan i mästk. December må nad:; Uppfinnaren har bemyndigats att göra försök med. sitt lysningssystem på. Place S:t Jaques i Parisroch place Bellecourt i Lyon. . — Moses stafl Hvår och en, som ännu har sitt gamla testamente i minnet; vet getom 2:dra Mose boks4 RR att: Moses kastade fram en ståf,, som bgonblickligen förvandlades tilben orm och tvärtom. Enligt hvad man erfataf Frankls verk, Aus, Fgypignt kan undtet ses ännu i dag bag Orter, hvårest Möses förrättade detsamma. et är ett vanligt konststycke, ER orihtjusare före med den giftiga afrikanska glåsögon-ormen. (Ureus -Haje Vag). Genom en trytkning på nackeh råkar ormen i en stelkramp, som plötsligt rätar ut den, men hvilken upphör efter längre tid; Uppvärmning med händen oci: mapnetiserande strykningar påskynda det normåla tillståndets återkomst. Frankl såg underverket på Kairos gator, hvarest ormtjusaren, i det Han omfattar ormens hufvud med ta handen, hastigt kastar den omkring armen lindade reptilen: framför sig, hvarefter han lyfter upp djäret och DeRn Snar det till RR Ena past har han börjat stryka stafven, tillika blåsande på densamma, förrän den börjar: sjukna och åter linda sig kring armen. Som -man ser. är den Mosåiska konsten ännu eke förlorad.