JACQUES DARMAGNACS TÄNDER. ) En minnesteckning från Ludvig XI:s tid. . Draga ut en tand på honom, svarade azare; Sty... sådan är konungens vilja. Under det operatören framstammade dette afgörande argument, öppnade fångvaktarer buren för Frangois. ; Orörlig såsom en bildstod, men med tår fyllda ögon och glömmän is sin egen smärta. betraktade Jacques med en dbeskriflig ån est sin stackars bror, som darrande i help roppen och mera död än lefvande gick wu: sitt jernfodral och snarare föll än satte sig pi pallen. . Yngre och af en svagare kroppskonstitution, uthärdade Fr .ngois den smärtsamm: tortyren mcd mindre ståndaktighet och va nira att svimma i Lazares armar. Sedan den dubblå operationen var slutad ade mannen tågen i sitt fodral, insvepte omsorgsfullt de båda tänderna uti papper och atlägsnade sig med fåugvaktaren, sön: hade inueslutit de båda fångarna uti sine burar, utan att ok ett ord, men med blödande hjerta. Följande dagen vid samme tid återkom. tanddöoktorn, åtföljd af fångvaktaren. De båda batnen datrade af förskräckelse, då de fingo höra att anledningen till dette förnyade Besök ej var att underrälta sig om deras hetsa, utan för att förnya föregående dagens öperation. Förgäfves bönföllo de, förgäfves bådo de om nåd. Mannen från gatan du Feurse gaf ej annat svar på deras böner och tårar än dessa oförsonliga ord: ?Sådan är konun gens vilja!? Operationen började åter. Då den var lutad, sade Lazare med ett slags tillfredsställelse till sina båda olyckliga offer: Ar det icke sanut att det har gått fortare i dag än i går? Det fordras tid och CA Bon: —250, re an 236, 238, 21-23, U5—25 BeDren på honom Ai vill?