Rättegångsoch Potissaker. Norstedtska målet har i dag ånyo förevarit till fortsatt handlägg ning vid rådhusrättens 6:te afdelning under pre sidium af rådman Upling. En mängd nya vittnen voro inkallade, bland hvilka dock blott ett, en näringsidkerska vid namn Andersson, var åveropadt af Norstedt. Andersson intygade, att samma dag visitationen hos Norstedt egde rum hade Konstaplarne Lindqvist och Wiström omkring 12tiden innevarit å hennes näringsställe i sällskap med flera andra personer, hvilka hon dock ej kände, och förklarade hon på af Norstedt föranledd fråga sig icke heller nu kunna igenkänna den inför rätten inställde Jerngren såsom en af dessa personer. De öfriga vittnena, nio till antalet, voro, alla åberopade af häktade konstapeln Lindqvist) som förmälde sig genom deras vittnesmål vilja styrka, att han befunnit sig på helt andra håll kl. 9—10 den dag, då visitationen hos Norstedt egde rum, och då han enligt fyra å Norstedts sida hörda vittnens utsago skulle ha befunnit sig å näringsidkerskan Svenssons krog vid hörnet af Jungfruoch Qvartersgatan samt der redan då visat sig innehafva de sedermera vid visitationen anhållna nipperna. Intetdera af de nu afgifna vittnesmålen innefattade likväl någon sådan bevisning, som Lindqvist med dem afsett, eller kunde anses på något sätt motsäga de vittnesmål, hvilkas trovärdighet de voro ämnade att förringa. Ingendera af de uppgifna personerna kunde nemligen erinra sig att dejust den dagen sett eller sammanträftat med Lindqvist, och den enda som i sin uppgift kom den ifrågavarande tiden så nära, att han kunde förklara, att han antingen den 29 eller 30 Juli varit i Lindqvists sällskap, intygade på sin ed alt detta varit vid en tidigare timme, än Lindqvist sjelf. uppgaf och för sitt fredande ville göra troligt. Norstedt begärde :ter å sin sida att nu vid rätten tillstädesvarande guldarbetaren Engman och smeden Raab måtte blifva ytterligare hörda, angående några på målet inverkande omständigheter, som Norstedt trodde sig veta att de hade sig bekanta. Detta medgafs af rätten och befanns att de upplysningar, som de hade att meddela, angingo yttranden, fällda af konstapeln Wiström under det saken låg i poliskammaren och gående derpå ut, att Wiström yttratsig veta eller vara öfvertygad om, atticke Jerngren, utan någon annan begått stölden hos fru Steuch. — Dessa yttranden hade dock ej blifvit fällda vid ett och samma tillfälle till dem gemensamt, utan till hvardera särskildt. Wiström bestred uppgifternas sanningsenlighet: Slutligen begärde Lindqvist, dels att. de personer, som omvittnat till ragelsen å Sv nssons krog, måtte blifva ånyo inkallade, dels att han sjelf till nästa rättegångsdag måtle få vistas på fri fot, för att bättre blifva 1 stånd att anskaffa bevisning till sitt fredande. Aktor, stadsfiskal Mellbin, hade ingenting att invända mot Lindqvist första be; äran; men bestred på det högsta hans frigifvande, alldenstund hvad som redan blifvit i saken upply-t vore för Lin1lqvist i så hög grad komprometterande att han antagligen ehdast skulle begagna sin frihet för att na mer än som skett igensopa spåren efter rottet. st Hustru Åman ellert Pettersson begärde äfven att. få komma på fri fot, hvilket likaledes bestreds af aktor. Efter öfverläg; ning afkunnade rätten det beslut, att de af Lindqvist omförmälda vittnena skulle ånyo inkallas; hvarjemte rätten uppmanade parterna, att, så vidt möjligt, vid näsa rättegångstillfälle förebringa all: den bevisning hvaraf de ville sig ytterligare begagna. Beträff far de Lindqvists begäran att blifva på fri fot försatt, förklarade sig rätten dertill ej kunna lemna bifall, och skulle beslut öfver hustru Petterssonsenahanda begaran nästa rättegångsdag meddelas. — Mördaren Göthe har den 8 dennes fått sin dom af K. M:t, som funnit krigshofrättens utslag lagligen grundadt. Det förmodas likväl att Gör skall i nådeväg söka förskoning från dödsstraffet. LANDSORTS-NYHETER — or 4 NA AR ne 4 AR