Article Image
ge Saml; INANUCHS alSattlullls bola SE dem qvitt. Om den ställning, som de europeiska makterna böra intaga i afseende på den odlyckli. a strid, som nu pågår inom Förenta Staterna, uttalar ett franskt blad följande riktiga och behjertansvärda betraktelser: Efter den undersökning vi anställt öfver orsakerna till det amerikanska kriget ha vi trott oss böra oförbehållsamt förklara de södra staterna skyldiga till det dryga ansvar, som på dem måste återfalla. Vianse nemligen, att hvad som är mest att frukta för nationer, likasom för den enskilde, det är illusionerna, emedan dessa, ehuru de ej förhindra händelserna att inträffa, likväl förhindra oss att förbereda oss deruppå. Derföre ha vi ock mer än en gång sökt visa det amerikanska krigets verkliga karakter och göra begripligt, att här vore fråga om en RT , en verklig, inrotad och ingaunda öfvergående fiendskap — att med ett ord de södra staterna icke hållit sig vid sanningen, då de ville få oss att glömma, att slafveriet låge på bottnen af denna tvist, samt inbilla Europa, att menniskor, sinsemellan förenade genom nationalitetsoch slägtskapsband, skulle slå ihjäl hvarandra bara för tulltaxor. Vi tro att hela verlden numera inser, att det är slafveriet, som utgör hufvudknuten i den amerikanska krisen, ehuru äfven här, som ofta händer, sekundära orsaker kunnat i viss mån dertill medverka. Men det gifves en punkt, till hvilken vi anse oss böra återkomma, emedan den gifvit anledning till mindre riktiga uppfattningar — vi mena den ställning, md europeiska makterna iakttagit i afseende på de tvenne krigfirande partierna inom Amerika. ; Man har förvånat sig öfver de europeiska regeringarnes overksamhet under ett krig. som så allvarsamt blottställer de intressen. hvilka dessa regeringar äro kallade att skydda. Man begriper ej huru det är möjligt att Europa kan vara en passiv åskådare af denne strid; ja, man går ända derhän att fråga hvarföre Frankrike och England icke skulle erkänna söderns konfederation, om handelns och industriens behof sådant fordra. Att. vigtiga intressen stå på spel genom det krig, som utbrustit inom Förenta Staterna, derom kan ej för ett ögonblick något tvifvel ega rum. Vådorna för bomullsindustriens bestånd bli för hvarje dag i England alltmera kännbara. Importen af amerikansk bomull har upphört, och man beräknade för någon tid sedan, att i fall uppköpen fortforo i samma skala som hittills, så skulle Liverpools förråder i slutet at nästa månad vara uttömda. Vi känna ock genom engelske tidningarne, att arbetstimmarne i bomullsspinnerierna blifvit inskränkta, någon gån; på arbetarnes egen begäran, emedan dess: ganska väl insett, att här är fråga om er nödvändighet, hvaremot all menniskovilj: ingenting förmår, och de ådagalägga härvic en beundransvärd försakelse. Några fabri ker ha till och med (lifvit helt och hållet stängda. Samtidigt har det bildat sig en vidsträckt spekulation på den sannolik: stegringen i priset på råämnet och manufakturvarorna. Och inskränkningen af arbetstimmarne har troligen ännu icke uppnåt: sin yttersta gräns. Under sådana förhållanden bör det ej för våna, att man vänder sina blickar emot dei bomullsskörd, hvaröfver de amerikansk: plantageegarne snart kunna förfoga. Södern4 — säger man — vill ej längre ut göra en del af unionen; den vill bilda sjelfständig stat, och för att uppnå dett: mål, söker den erhålla de europeiska makternas samtycke, derigenom att man hotar dessa med varubrist och inställer expeditio-. nerna af bomull. Sådant är visserligen 2! beklaga, men hvad är väl härvid nu at göra? I stallet för att söka skaffa oss de råämne, som vi sakna, från alla verlden delaf, utan att måhända ändock derufi Iyc kas, vore det då ej vida enklare att vänd: oss till ett land, som lättheten i kommuni kationsanstalter nästan försatt vid vår pori och med hvilket våra handelsförbindelsc: länge varit i full gång? Skulle det ej d: vara bättre att redan nu komma öfveren med de södra staterna? Att frigöra 3 mij lioner slafvar är visserligen ganska vacker men vi böra taga oss till vara att icke p: samma gång bringa i elände flera millione; ABB NS vt FN TE MESSINA SENIOR SET AINRIEDERTKRE

31 oktober 1861, sida 2

Thumbnail