STOCKHOLM den 28 Okt. Under det man hos oss som bäst håller på att afsätta prester, som våga yppa för omkapitlet, att de ej anse sig kunna i allt underskrifvadet kyrkliga lärosystemet, är det en glädjande företeelse att betrakta, huru. .n:stan öfverallt utomlands den reliösa frihetens.och odlingenssak går framåt. Så har is Wärtemberg-af andrakammaren-ett lagförslag nyligen blifvit antac et med80 röster mot 1, som tillerkänner alla medborgare utan afseende på religiös bekännelse, Judår, katoliker, protestanter, frikyrkliga, samma medborgerliga rättigheter, både valrätt och valbarhet till representanter. I Baden har den af generalsynoden antagna libefala kyrkliga författningen, för hvilken vi nyligen redogjorde, utan förändring blifvit stadfästad. I Bayerska Pfalz har man allt mer börjat lyssna till folkets röst i kyrkliga angelägenheter, och man emotser innan kort en kyrklig författning, som motsvarar dåss önskningar, liknande den i Baden antagna. Men också representeras der folkets önskningar genom en ganska aktningsvärd enskild förening: Den redan år 1858stiftade protestantiska föreningen, bestående af idel lekmän och egande samma syften som den i somras stiftade frisinnade protestantiska föreningen i Paris, hade vid sista årssammanträde den 15 sistl. September vuxit till ett antal af icke mindre än 18,000 medlemmar — i sanning ett aktningsbjudande antal för en så obetydande landsträcka. Genom utgifvandet af små skrifter arbetar tillika denna förening på höjandet af hela landeis religiösa och sedliga odling. Glädjande äro äfven de kyrkliga under rättelserna från Italien. Sjelfva presterska et synes vilja sätta sig i spetsen för kyrkiga reformer. Den frisinnade presterliga föreningen i Syd-Italien har till det italienska presterskapet ställt en uppmaning, så lydande: Syd-Italiens frisinnade klerikala förening till Italiens frisinnade kleresi. 4Det högre presterskapets beklagansvärda ihärdighet uti att skamligt missbruka Teli gionen, af hvilken det -betjenar sig som en förevändning för mörka ölycksbriogande machinationer, har nu stegrat sig till ett sådant öfvermått af oförskämdhet, att vi se oss försatta i den hårda nödvändigheten att öfvergifva den afvaktande position vi hittills iakttagit, föratt bevara den sanna trons renhet från illasinnade passioners numera tyvärr alltför. notoriska angrepp. Som tolkar af det patriotiska och verkligt religiöss tänkesättet hos denna ädla del af: Italiens presterskap, som söker försona kyrkan med -.nationeas frihet, hafva vi derförei en den 20 Juli uti Neapel hållen general: församling enstämmigt beslutit öfverlemnå till påfven åtföljande adress: :Vi bedja derföre alla våra bröder, som eftersträfva med oss den med frihet och sedligt framskri: dande förbundna sanna katolicismens triumf, att förse detta dokument af.nationalt in: tresse med-sina underskrifter, som, ju tal: rikare de är0; skola förskafta oss desto mer inflytande iden civiliserade verlden. Till den ändan bedja de högaktade komiterna för det frisinnade presterskapet i nordoch mellersta Italien; våra :delegerade i sydpro vinsernavoch alla: redaktioner för frisinnade journaler iriket, attsde behaga samla nö! diga underskrifter -och-skicka-den: till vårt presidiumi Neapel. Starka i våra öfvertygelser, som lofva oss sanningens snara seger öfver villfarelsen och fördomen, tillropa. vigemensamt och endrägtigt alla från -Alpernå till yttersta ändan af Sicilien. Vi vilja ha Ambrosii och Augustini kyrka återställd vill dess ursprungliga renhet i skötetafdet stora fria, endrägtiga, pånyttfödda Italien. Den märkvärdiga adressen till påfven skola vi i morgon. meddela.