hittills, hvilket till underhållet af de i städerna gatens bekostnad inrättade läroverk af resp. kan borde lagga ). Ändring af 1840 års kejserliga kungöre ge och manifest angående räntepersedlarnes on gä tning i sådant syfte, att räntegifvaren, om hin, då årets markegång är lägre än de tio sedna. to årens medelmarkegång, vill in natura afbör da sig räntan, tillika borde i penningar betala gcilnaden emellan räntevärdet efter medelmarkegången och efter årets markegång, hvarjemte nämnde författningar jemväl i öfrigt borde af ständerna tagas i öfvervägande. 51:o. Ändring i de gällande stadgandena om beskaffenheten ej mindre af de byggnader församlingarne skola å prestgård uppföra, än af de tingshus häradena äro skyldiga att bygga och underhålla, äfvensom upphäfvande af förordnandet att hemman, som undergått Förmedling, likväl skola deltaga uti kyrkooch prestgårdsbyggnad efter deras förra oförmedlade mantal. 52:o. Slutligen skulle -följande frågor till landtständernas öfverläggning framställas och deras yttrande deröfver inhemtas, i afseende å den vidare åtgärd, hvartill omständigheterna kunde föranleda; nemligen: a) Kan och bör den allmänna våda, hvaraf landets framtid, genom skogarnes vanvård och förstöring hotas, föranleda till någon inskränkning af den fria dispositionsrätt öfver frälseoch skattehemmans skogar, hvarom egare af dylika lägenheter uti författningarne blifvit tillförsäkrade, och dessa jordegare under vissa omständigheter förbindas att till återväxt bereda sköflad skog medelst plantering eller frösådd. bd) Äro nu gällande stadganden om egofred för ändamålet lämpliga eller borde icke någon minskning uti den skogödande gnadsskyldigheten kunna beredas derigenom att egare af hemdjur förpligtades att om dem hålla sådan vård, att de icke mä inkomma på annans egor. ec) Borde icke rågators uti kejserl. reglementet af den 15 Maj 1848 34 stadgade bredd i vissa fall så utsträckas och underhållas, att vid inträffande fareld, dess framfart må derigenom kunna hämm s. d) I hvad måtto kunna nu gällande stadganden om jagt och djurfång anses erfordra ändring och rättelse. e) : Genom hvilka medel kan och bör fiskerinäringen upphjelpas och vidmakthållas samt fiskeng fortplantning uti insjöar och strömmar befordras. fs). Under hvad vilkor kunde jordegare i landet befrias från det dem åliggande hållskjutsningsoch vägabyg nads-besväret, eller någon lättnad uti dessa skyldigheters fullgörande dem beredas. 9 Kunna nu ang författningar, angående rättighet n att idka handel, sjöfart, fabriksrörelse och handtverk i städerna och på landet, anses motsvara den näringsfrihet, som af tidsomstän digheterna PAR och borde det cke vira en hvar öppet lemnadt att för eget behof ifrån utländsk ort till landet införa eller införskrifva varor, med iakttagande af hvad gällande tullförfattningar för öfrigt derom stadga. Af industrigrenar, som för findet äro af särdels vigt och betydenhet, framstode skeppsbyggeri och sjöfart, hvilka dock, emedan de hufvudsakligen äro städernas borgare förbehållna och derigenom beroende af detas otillräckliga kapitaltillgångar och en dyrköpt utländsk kredit, fake ernått den grad af utveckling eller tillskyndat landet all den fördel, som deraf eljest kuude förväntas; hvarföre det särskildt förtjenade att öfvervägas, huruvida icke rättigheten att reda i skepp och drifva såväl utsom inländsk skeppsfart borde utsträckas till hvarje finsk undersåte. hk) Bör tillåtelsen att från landet utskeppa och från utrikes ort till landet införa spanmål. af styrelsen såsom hittills lämpas efter tillgång och behof, eller kan utoch införsel deraf under hvarje förhållande med enahanda tullbestämmelser medgifvas, utan fara att brist i landet på ne nödvändighetsvara derigenom skall uppstå. Fy Aro enskilda banker med sedelutgifningsrättighet under nuvarande omständigheter för landet nyttiga och af behofyet påkallade, samt i hvad måtto borde slika inrättningar af statsverket understödas. . k) Kunde icke de i vissa fall brukliga stapelstads-, bergsoch tackjernsvigterna utan olägenhet afskaffas och begagnandet af den allmänna viktualievigten påbjudas äfven för de fall; hvari förenämnde vi Pg ASA ifrågakommit. 1 I hvilka delår kunna nu gällande legohjonsstadga af den 15 Maj 1805 och förordning om laga försvar af den 14 Januari 1852 ansos påkalla ändring och rättelse. m) Under hvad vilkor borde så kalla: patenträtt eller rättighet för innehafvare deraf att med andras uteslutande åstadkomma ech föryttra de ti lverkningar, hvarå patentet lyder, på sätt manufakturoch handtyerksprivilegierna af den 29 Maj 1739 under 8 29 derom stadga, i Finland utdelas och tillgodonjutas, så att å ena sidan nyttiga uppfinningar icke må sakna nödig uppmuntran, men, å andra sidan, täflan vid slika uppfinningars tillgodogörandt icke oskäligen moterkas. n) I och för hemförskaffandet af sjömän, som å utrikes ort förlupit sin antagna skeppstjenst, har dels statsverket, dels skeppsrederierna icke sällan haft att vidkännas betydliga utgifter, till hvilkas ers-ttande den brottslike vanligen saknat all tillgång. Dessa ofta förekommande rymningsbrott måste till icke ringa del tillskrifvas sjömanshusens uraktlåtenhet att ret oe nL märksamhet å de: personers, redbarhet och pålitlighet, som till sjömän antagas, och skulle jemväl kunna motverkas om hos besättningen någon gemensam ansvarighet för dess särskilda medlemmars ifrågavarande tilltag förefunnes. Det syntes derföre med skäl kunna ifrågasättas om icke kostnader af ofvanberörde beskaffenhet borde gäldas af sjömanshusen; men dessa deremet berättigas ej allenast att om ersittning för slik utgift hålla sig till den brottsliges person och egendom, Utan ock att af hvarje hemkommande skeppsbesättning, ifrån hvilken någon Jess medlem å utrikes: ort rymt och icke blifvit återförd, uppbära cn viss atgift, uti hvars erläggande ej mindre fartygets befälhafvare, än n hvar af den öfriga besättningen, i mån af deras månadshyror, borde deltaga. 0) Emedan vid erforderlig ombyggnad af kyrka och andra allmänna hus kostnaden ej sällan Mverstiger församlingens förmåga att åstadkomma dertill nödiga medel, isynnerhet då behöf af dera dylika byggnader samtidigt i träffar; vore let nödigt att förentmiingarno, för att undgå den örlägenhet; som af berörde förhållande måste ippstå, efter hand genom årliga sammanskott seredde sig medel till bestridande af !dylika utsifter. I hvad särskildt angår kyrkobyggnader vore vil genor. Kongl. brefset af:den 22 Mars 1759 förordnadt, att vid skeende biskops--och proste-visitationer församlingartie borde uppmaaas till slika semmanskott; men då sådant hitills förblifvit utan någon allmännare påföljd, skulle mera verksamr a åtgärder i sådant afscende vara af behofvet påkallade (Forts. följer ) UTRIKES,