land lat. 74? 707 . long. 190 Greenv. och den 13 varsnades drifisen i ofantliga massor. hvilken, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, vid denna årstid plägar intaga hel: afståndet mellan Beeren Biland och BSpitzberger . Med nordlig vind styrdes derför veste t, tills vinden den 17 och 18 blej sydlig, då kursen ställdes nordlig. Den 21 ficks sigte på BSpitzbergen, sydudden at Prince Charles Foreland i NO., drifisen genomseglades lyckligt på två dagar, derinnanlföre fanns ett isfritt farvatten, och hamn togs den 22 Maj i Kobbe bay på Danes Island, lat. 79, 40 n., long. 10, 45! 0 gr. De präktiga, höga fjellen hade redan många bara fläckar. Nu börjades arbetena för slädturen åt norr med hundarne, hvilka in alunda hade lupit bort eller dött, såson: berättadt blifvit. Den 30 lemnades Kobbe bay och efter en segling genom drifisen utefter norra kusten ankrades den 7 Juni i Treurenberg bay lat. 79, 56! 6 gr., long. 0 167 38 Greenv. Temperaturen varierade i början af Juni mellan 6, 5 och 4 3? 5 c.. vädret var utmärkt vackert. Nu gjordes allting i ordning för slädturen, men en ofantlig massa af drifis packade sig hastigt i och utanför bajen, så långt ögat kunde se, och inneslöt ej blott Aeolus och Magdalena, utan äfven tre eller fyra norska fångstfartyg, så att ej mindre än 120 man voro samlade der. En inskrift på ett vid stranden upprest kore tillkännagaf, att skonerten Aeolus några år förut varit instängd af is i samma hamn, i sanning föga uppmuntrande. Men mot slu tet af Juni öppnade sig isen och båda fartygen sluppo ut ur sitt fängelse. En färd med slädor åt norr var nu omöjlig, drifis medgaf ej att uppnå fasta isen, och denna hade så sent ej mera varit farbar, — man hade en gång 14 OC. i solen och samti digt i skuggan 7v 5 C.! Det var nu en stor lycka att möjligheten af en sådan motgång var tagen 1 beräkning — att expeditionen var så anlagd, att, om äfven den vanskliga geografiska exkursionen mot norr skulle visa sig outförbar, i dess ställe mycket af värde kunde vinnas. Detta har också blivit fallet, tack vare che-Å fens, adjunkt Torells omtänksamhet och erfarenhet, och de friska ungdo vliga krafter, som ställt sig under hans ledning. Att döma redan efter de korta underrättelser, som äro förhanden, äro resans vetenskapliga och geoerfiska re-ultater särdeles goda. Aeolus etannade vid norra kusten, Magdalena gick til den vestra. Under sex veckor giordel her Torell, Nordenskjöld, Chydenius, Peter-1 sen med båtarne vidsträckta exkursioner, två till fyra veckor åt gången, under det hr .lalmgren för naturhistoriska undersöknin-: gar höll sig i närheten affartyget, med hvilket löjtnant Lilliehöök kryssade i det nu isfria farvaltnet utmed kusten, mellan Valden-ön och södra delen af Hinlopen strait. Magdalena besökte Cross Bay, Kingsbay, Isfjord, och båtexkursioner utför :es till Weide Bay af hrr Blomstrand och Duner samt at den förre och hr v. Yhlen genom Forelandssundet, medan hrr Smitt och v. Goes skötte de arbeten, som borde utföras vid fartyget Genom denna verksamhet har ett stort antal punkter blifvit astronomiskt bestämda. de gamla kartorna fingo avsenliga korrek-tioner, hamnarne kartlades och den del at den afsedda gradmätningslinien, som i var tillgänglig, blef rekognoscerad. Dess sydliga fortsättning var omöjlig, emedan hela Storfjorden, som i söder och norr delar Spitzbergen i två delar, var alldeles fylld at a drifis. Pängstrre som gått di ågo i sex veckor mstängda i fullkomli, overksamhet. Andra iakttagelser af stort intresse hafva äfven blifvit gjorda. Sålunda har golfström-: mens framträngande till Spitzbergen blifvit : bevisadt genom fyndet af frukter af den vestindiska Mimosa scandens, glasflaskor. drifved. Man lärer äfven hafva funnit atmosferiska förhållanden nog egna på norra. kusten, en oväntadt hög snögräns, och en ringare glacierbildning. I en fullständig abstract og äro oafbrutna meteorologiska iakttagelser införda, vid dessa höga latituder högst vigtiga magnetiska observationer hafv: blifvit anställda, ytterst rikha!tiga samlingar äro gjorda till Spitz! ergens naturhistoria. : zoologiska af stort värde, en m ckenhet väx ter, omfattande sviter af geologiska speci mina, ett stort antal teckningar och fotografier af hela den beseglade kusten. Del. torde med skäl kunna antagas, att dess samlingar skola tillsammans utgöra det stör I: sta material till den högre nordens kännedom, som någonsin blifvit på en gång förd: till Europa. Afven jagten synes ej hafva slagit illa ut. Man har nedlagt tolt isbjörnar, öfver fyratio hvalrossar m. m. Öfver det organiska lifvets utbredning : hafsdjupet hafva några vigtiga undersökningar blifvit med framgång utförda. Det är bekant, att djur och äxter äroi hafvet fördelade i horisontela zoner, så att de arter, som bo nära ytan, mot djupet aflösas ail. åndra, hvilka i sin ordning åter efterträda: af nya slag. Växterna upphöra först, och man är nu lifligt sysselsatt att utröna hva ränsen är äfven för djurens lifsvilkor: edelhafvet har den från 2000 till 3000 meter upptagna brustna telegrafkabeln mellan Sardin.en och Afrika medfört några arter a lefvande djur. UnderMClintocks sednastc resa för att rekognoscera möjligheten af en telegrafkabels läge mellan Skotiand, Grönland och Labrador, hafva lefvande sjöstjernor m. m. blifvit upphemtade från änn större djup. Den svenska expeditionen kar nu tilldessa lägga nya, vigtiga iakttagelser I Ishafvet upphemtades från ett djup af 160: till nära 2500 meter ett antal arter af mö lusker, erustaceer och zoophyter. De app: rater, som härtill användes, blefvo, efter Brookes och MClintocks modeller, nien met vissa förbättringar, förfärdigade i Trumsö