STOCKHOLM den 23 Okt. De med dagens post anlänt finska tidningar meddela nu en något nä: nare redong för de frågor, öfver hvilka det i örjan af nästa år sammanträdande finska ständerutskottet skall höras: Till en början voro. de endast publicerade uti en officiell upplaga, som sparsamt utdelades till högre embetsmyndigheter och ur hvilken tidningarne icke hade lof att meddela något utdrag. Men det missnöje som detta sätt att 4publicera framkallat hos den finska allmänheten bar bragt vederbörande på andra tankar, så att regeringen nu medgifvit en enskild förläggare rättighet att ombesörja en särskild upplaga, som genom bokhandeln skall hållas tillgänglig för allmänheten. Derjemte heter det att tillfälle blifvit öppnadt för ridningspressen att fritt diskutera dessa frågor. Det återstår att se, huru långt denna frihet får sträcka sig. Vi göra i dag på annat ställe i bladet början med att i kort sammandrag med: dela dessa frågor, hvilka uppgå till ett antal af 52. Egentligen äro de utgifnaiform af ett protokoll, hållet i finska senatens allmänna plenum den 4 Maj 1861, då senaten. efter flera förberedande öfverläggningar, försti hvardera af dess departement och sedermera vid allmänna sammanträden, till slutlig handläggning företog det vigtiga ärendet, att; enligt befallning, hos kejsaren anmäla de nya lagbud och ändringar at nu gällande stadganden, hvilka funnes vara af samhällets. försiggångna utveckling påkallade, men, enligt grundlagarne, ankomma på begge sta smakternas afgörande och derföre icke utan landtständernas medverkan kunna tillvägabringas, äfvensom särskilda andra frågor, hvilka, ehuru egentligen icke liggande utom regeringsmaktens befogenhet att efter godtfinnande anordna, likväl ansåges vara af den vigt och betydenhet att landtständernas åsigt äfven uti dem borde inhemtas, till upplysning och ledning vid de beslut H. M kejsaren kunde finna godt att till befordran af landets väl och förkofran vidtaga4. Det är nu de ämnen, hvilka vid detta tillfälle, uppfattade i fyra särskilda afdelviogar och femfiotvå punkter. af senaten ansågos böra i antydt hänseende hos kejsaren anmälas, som sedermera genom kunee af den 23 Augusti bestämts att lifva föremål för utskottets behandling. Betraktar man närmare dessa frågor, så finner man att de hufvudsakligen röra sig omkring ett antal af de väsentligaste reformer, som under de sednaste femtio åren här i Sverge blifvit vidtagna uti allmänna lagen och ekonomiska lagstiftningen, såsom lika arfsrätten, qvinnas rätt att vid viss ålder bli myndig, upphäfvande af adelns uteslutande rätt att besitta frälsejord, lättad jordafsöndring och: hemmansklyfning, inskränkning af bördsrätten, afskaftande af kyrkoplikten, rätt till enskilta andaktsöfningar, skärpning af ansvaret för förgripelser mot person 0. s. v. I några ämnen finner man att reformer äro ifrågasatta, hvilka ännu icke blifvit genomförda i Sverge. Så t..ex. föreslås afskaffandet af adelns forum privilegiatum, -hvilket som bekant hos oss strandat på det junkerliga motståndet. Äfven finner man föreslaget, att indigenatsrätten för presterskapet skall upphäfvas och att skolväsendet skall skiljas från kyrkostyrelsen samt ställas under en särskild förvaltning, hvilket så länge hos oss utgjort ett önskningsmål. Att några grundlagsreformer icke äro ifrågasatta, torde näppeligen behöfva särskilt anmärkas. Att det politiska lif som nu vaknat i Finland och den diskussion som egt rum rörande utskottsfrågan ådragit sig uppmärksamheten äfven bland den ryska allmänheten, finner man bland annat af åtskilliga yttranden inom den ryska pressen, hvilka under kejsar Nicolai regering skulle hört till det otänkbaras område. Så innehåller t. ex. sjelfva den Ryska Invaliden? i ett af sina sednaste nummer en lång artikel om Finland, deruti den redogör för landets politiska ställning. Den säger, att Finland 1869 icke blef en provins, utan ett särskildtrike, hvärs tron är för alltid förenad med Ryssland. Uti yttre aiseenden är det inkorporeradt; traktater, krig och öfriga interrationella förhållanden bestämmas af Ryssland. Vid Finlands förening stadfästade Alexander I alla dess politiska rättigheter. Som RyssJand icke hade egen riksdag, till hvilken finnarne kunde sända sina representanter, blef det en nödvändighet att gifva Finland särskild riksdag. Härefter redogöres för grundlagarne, riksdagen, ståndsrepresentationen och Finlands styrelse; Finska riksdahår icke varit sammankallad sedan 1809. agarne hafva föråldrats och kräfva revision. Nu redogöres för manifestet af den 10 April, dervid bladet ibland annat säger: Hvilka vigtiga statsintressen hindra då riksdagens sammankallande? Ieke Finlands. — ty det synes ju af manifestet att dessa just göra riksdagens sammankallande nödigt. — det är andra: intressen, — de, hvilkat bevakande är. kejsarens allraheligaste pligt — Rysslands intressen. Dessa ords menint är ju klar. 4 Härefter beskrifves utskottets sam an sättning och ändamål, hvilket skall vara at! granska. frågorna och algifva sin mening öfver hvilka af dem kunna på administratis FIRA 1 DSSEIPT VISE. EDEIS 1. SEISSS SENS ME SEAN