förordning som med nästa års början skall tillämpas, grep sig äfven an att uppgöra en sådan till en del efter nya grunder: År betet var både mödosamt och ömtåligt, och det låg i sakens natur att mäktiga intres sen dervid måste beröras. Ändtligen blef ett förslag till bevillningsstadga uppgjordt, som onekligen var vida bättre än man med hänsyn till vår representations vidunderliga sammansättning hade väntat. Det svåra roblemet, att rättvist beskatta all verklig inkomst af kapital och arbete, löstes väl icke fullständigt; men: hvad som nuinämnde syftning vidgjordes innefattade dock er god början och kommande ständer skola utan tvifvel i den mån mera erfarenhet vinnes, förbättra hvad som efter hand befinnes bristfälligt: Emellertid och då sistförsamlade ständer nogsamt insågo, att den bevillningsstadga. som i riksdagens elfte timma och efter flera voleringar i förstärkt bevillningsutskott slutligen antogs, kunde vara bristfälligt, särde lesi vissa detaljbestämmelser, anhöllo ständerna uttryckligen i den skrifvelse som åtföljde bevillningsstadgan, attregeringen ville tillse, huruvida några förändringar eller tillägg kunde finnas, i afseende å vissa uppifna formulärer, blifva erforderliga; för att ringa desamma till full öfverensstämmelse med bevillningsstadgans föreskrifter. Denna anhållan motiverades närmast deraf att rid derskapet och adeln samt borgareståndet å ena, samt presteoch bondeständen å andra sidan, stannat i olika beslöt i afseende å ofvannämnda formulärers uppställning. e begge förstnämnda stånden hade nemligen beslutat att den skattskyldiges inkomst af kapital eller arbete borde under gemensam rubrik sammanföras i en kolumn med öfverskrift: uppskattad inkomst; hvaremot de begge öfriga riksstånden funnit denna rubrik böra delas i tyra serskilda — nemligen 1:0 af kapital, 2:0 af rörelse, näring eller yrke, 3:0 af allmän tjenstebefattning el ler pension4 och 4:0 af enskild tjenstebefatt: ning eller pension. et berodde nu på regeringen hvilkendera meningen skulle blitva gällande, enär bestämningsrätten i detta fall, genom ständernas ofvan anförda skrifvelse, blifvit öfverlemnad åt regeringen. Regeringen vidtog då den välbetänkta åtgärden att remittera hela bevillningsstadgan till kammarrätten ochinfordra dess utlåtande öfver densamma. Sin pligt likmätigt underkastade nu kammarrätten berörde stadga en omsorgsfull granskning och afgaf derefter ett utlåtande, som vittnar om både stor sakkunskap och skarpsinnighet. Vi hafva förskaff t oss det: samma och skola här nedan meddela dess hufvudsakliga: innehäll. I första rummet upptager kammarrätten till granskning de olika här ofvan anförde beslut, som å ena sidan adeln och borgareståndet, å andra sidan presteoch bondestånden fattat i afseende på inkomstbeskattningens rubricerande, hvilka beslut komme att inverka på sjelfva uppställningen at de formulär (till antalet sex) som skulle åtfölja författningen och lända till efterrättelse vid debiteringen och redovisningen. Karmmarrätten, som med allt skäl ansåg de möt hvarandra stridande besluten innefatta en ganska vigtig principfråga, hvars afgörande skulle influera Pi delfva ; verkställighetsåtgärderna, lade mycken vigt på de ifrågavarande formulärens beskaffenhet, såsom i väsendtlig må. inverkande på sjelfva beskattningen och dess genomlörande ätvensom på redogörelsen och möjligheten att kontrollera denna — hvadan kammarrätten ock ansåg i ögonen fallande att — anför kammarrätten i sitt utlåtande om all inkomst af kapital eller arbete sammanslås i en kolumn, inde rubriketi uppskattad inkomst4, nödig häntydning äfven måste komma att saknas på de olika förvärfstitlar, hvarifrån den beskattadesinkomster ansåges här2 För bevillningsberedningen blifver dock, på sätt bevillmingsstadgan utmärker och i instruktionen för täxeringsförrättningarne uttryckligen bestämmes, nödvändigt att, innan en sådan sammanföring af den skattskyldiges inkomster från kapital eller arbete kan försiggå, göra sig reda för och särskilja de särskilda titlar, hvarunder samma inkomster må vara förvärfvade eller då, efiligt 37 S af bevillningsstadgan, det endast skulle åligga beredningen attiden tryckta blanketten till taxeringslängd öfver ifikomstbevillningen efter 2:dra arlikeln (formiläret n:r 7) införa alla de personer, som anses skyldige att dylik bevillning utgöra, samt det bevillningsbelopp, som för en hvar af dem föreslås, komme blott resultatet af beredningens åsigt, icke det sätt hvarpå samma resultat vunnits, till taxeringskomitns kännedom, då denna skall bestämma den skatt, som bör HKvärje skattskyldig påföras. Hvad beredningen föreslagit kan icke af taxeringskomitens medlemmar med något slags tillförlitlighet bedömas annorlunda, än efter inherätande i hvarje serskildt fall af upplysning om de förhållanden, som i beredningen tagits till grund för den föreslagna skatten, och hvilka upplysningar då skola muntligen lemnas af ordföranden i hvärje beredning eller af de medlemmär i dennå som i komiten deltagit. Om ock dessa uppiysningar göras aldrig så fullständiga — Huru lätt kan dock ej hända, att ett och annat undfallit den enas eller äfidras uppmärksamhet; eller, om riktigt uppfattadt, gått för minnet förloradt: En noggrann pröfning af de många olika frågorna skulle följaktligen; grund al Bberedfiingens förslag, svårligen låta sig verkställas. Det förberedande arbete, som der borde vara undangjordt, kunde för taxeringskomiten blifva såsom vore det ogjordt, och måste.åf denna göras om igen. För att icke tala om den förlängning i tiden för taxerings. komiternas sammanvaro, som häraf kunde blifva den omedelbara följden, kunde äfven En annan vida väsentligare olägenhet uppstå, i det att inom större och folkrikare taxeringsdistrikter. der beredningsdistrikterna måste vara två elle flera, den närmare kännedom om hvarje skattskyldigs vilkor och ekonomiska ställning, som hos de särskilda beredningarne förutsättes; svår ligen kan antagas lika fullstärdigt vara att till: gå hos farerinese paren, hvilkas omdöme således i em mängd fall komme att blifva beroende af de här ofvan omtalia muntliga uppgifter, eller kanhända bestämmas möjligen dk efter egen sjelfständig pröfning, utan af tillfälli a hugskott. som här, om de ville göra sig gällande, fin c ett vidsträckt spelrum för sin verksamhet. Att ag AA Ra 0 sat fr ÄR RT mA ANAR RR