SY Rd 1 fer Lats ATEN AE TEE. a NARE gar, fallkomnat våra fabriker, tredubbla. våra skolors antal; uppfostrat våra barn ; Herrans fruktan öch kärlek till fåderneslan Ådet, rättvisan och friheten, thånnö Vi icke Idå hade gjort mycket bättre? fn lastresa, Åtta dagar i Throndhjem. tForts. från gårdagsbl.) Om de norska krörtingstegålernas beskat TT fenhet i äldre tider vet man ganska litet Skilnad gjordes mellan kröningsklädern: och kröningsdrägten; de förra bestodo tro ligen af en underklädning (subtile) och e vid, fotsid klädeborad dalmatisa, som på fördes konungen uhätt kröningsakten, mer aflogos sedan han återkommit till kängsgården, då ku igsskruden, en röd kappa fodrad med -hermeliner, påsattes. Kronan — stundom förfirdisad för hyn kröning särskildt. eftersom: den sedan tillföll. Kristkyrkan ji Throndhjem och förvarades der jeinte öfrigt rika. dyrbarheter — torde varit af den äfven i andra länder under medeltiden brukligt enkla form, öppen och utan bågar, men of van sirad, ined Ilje: och blomsterformade prydnader. Två spiror eller söepter (rikis vendir) begagnades, det ena försedt med ett I kors, det andra med en örn på spetsen, möj. ligen för att antyda konungens både andliga och politiska thyndighet eller beroende: slutligen kungasvärdet, hvarimed t. ex. vid Magnus Hakonssons kröning gamle kung Hakon och erkebiskopen omgjordade den ny1 krönte;. som sedermera under: ceremonien . blottade det och svängde det mot?verldens fyra hörn?. På åtskilliga kungliga sigill förekommer Också riksäplet, som dock annars icke oritalas och knappast varit i äldre tider brukadt vid krönimgarna i Norge. Att Carl XV:s och drottning Lovisas Krönirg försiggick med all den kungliga pomp och ståt som kunde åstadkommas, att både stortinget och staden Throndhjem ej hade skytt några kostnader dervid, att en stor del af dervarande funktionärer fingo sin resekostnad godtgjord af statens medel m. m., — äro så bekanta ofnständigheter attjag derom ej behöfver yttra något. I två fall var dock denna kröning olik de föregående. Carl XIV föreskref uttryckligen att ceremonien skulle öras så långvarig som möjligt. Carl XV åter visade så stor otålighet under ceremonien att den, påskyndad af H. M:t, betydligt afetympades. I stället att afbida slutet den vackra krönitgskantatens första afelving, skyndade konungen fran till altaret redan vid kantatens början, hvarigenom en störande. villervalla uppkom. Drottningen åter, som tycktes vara fullt genomträngd af högtidens religiösa betydelse, iakttog noga ceretnönielet; och denha. del af kröningen skedde derföre med et så djupt allvar, att det åstadkom särdeles behagligt intryck. Den andra episoden var biskopens i Ber gens stift Kaurin sannt religiösa, i ett vär digt språk hållna predikan. Vid Carl Jöhans kröning 1818 bade biskop Bugge hållit ett smickrande tal — men ingen predikan i dess rälta mening — hvatföre den ock framkallade högsta förbittring hos allmänheten, 1) Äfven i ett anhat få IT förek m en olikhet nu, mot vid Carl ohans kröning. Då transporterades kronan och regalierna; från Kristiania till Throndhjem, bevakade af fyra soldater, som fingo åka skjuts, hvarigenom resan gick ganska fort; på de bestämda dattlägerna utgjordes vakten öfver regalierva af uppbudad hationalbeväpning, tagen i trakten. Nu åter afsändes regälierna samma väg, men under eskort af befäl och 30 ri: dande jägare, som tillryggalade endast tre ml om dagen, med en rastdag för hvar fjerde, -hvarigenom--22 dagar åtgingo för färden mellan Kristiania och Eröningsstaden. Fastän konungen anko ) dit, efter en yttersi forcera! resa, relan lördagen den 24 Juli (således en hel Vecka före kröningsdagen). åfreste H. M:t den 30 på eftertniddagen till lägret i Stördalen och qvardröjde der tills fredagen. Åfven efter kröningen uppehöll gig H: M:t i lägret, så att minsta möjliga tid användes i Ihrondhjem, hvarigenom många Personer af stort anseende, som rest länga vägär i afsigt att lå samtala med mo Harken, i detta fall reste förgäfve-. För hållandet var enahanda med de, flera at bög ålder, som under H. M:t: resa till och från Throndhjem hade begitvit sig till kjutsståtiöherna under vägen. De fingo -åtnöja sig med att se den kungliga vagnen ila fram snarlikt en meter. . omkyrkans i Throndhjem utomordentliga prakt och historiska betydelse äro allmänt bekanta. Den har varit utsatt för mångfaldiga förstörelser af krig, stora eldsvådor och vanvård. Dess inre är dock ännu i hög grad inponerande, och fl:ra af dess artier ännu utomordentligt vackra. I och I för kröningen hade hela pulpituret i kyrkans långskepp vid koret borttagits och vä garne blifvit öfverdragna med. nt rödt kläde med guldinfattninz; på långskeppets begge sidor voro deras majestäters rikt skulpterade ocH helt förgylda troner midt emot hvarandra uppställda. Men: sjelfva köret med sin vackra atarprydnad, Frälsa se (af Thorvaldsen), omgifven af de toli apostlarne (af Michelsen), och sitt ytterst fina stenhuggeriarbete, bade hållits fritt från all utsmyckning. Att kyrkans dekorering medförde en norm kostnad inses lätt, om i betra: tande tages, att allt hvad dertill erfordrades för detta tillfälle måste anskaffas 4) Den i en af våra tidningar. förekommande uppgiften att erkebiskop Reuterdahl stod färdig att afresa till Throndhjem för att verkställa kröningen, emedan dervarande biskop plötsligen tagit afsked, var helt och hållet gripen ur luften. Afskedstagandet var föranedt af biskopens ålder och sjuklighet: -hans d död inträffade nåora få veckor derefter. Det