sen skulle, längt uran att utesluta nagondera makten från förbund med England, tvärtom bilda :en mycket lycklig kombination från den europeiska jemvigtens synpunkt. Samma tidnings pariserkorrespondent förklarar rent ut, att om det vore möjligt att stifta ett uppriktigt förbund mellan England, Frankrike cech Preussen, skulle detta vara af ofantligt stor betydelse för hela mensklighetens framsteg och välfärd. Constitutionnel åberopar sig mot Times artikel på dessa och isynnerhet på lord Palmerstons organs yttranden. De öfriga franska bladen uppträd . äfven allvarligt mot den engelska tidningens artikel. Pays påminner om det förnärmande språk mot Preussen, som ny ligen hörts af parlamentsmedlemmar och från nästan hela den engelska pressen, och kallar .det en enfaldig paradox, en förnärmelse mot tyskarnes -sundd förstånd och mot Frankrikes ärlighet att vilja bibringa Preussen den meni gen, att det har långt mera att frukta af Frankrikes vänskap än af dess fiendskap. 1 Journal des Dåebats skrifver Allonry: ?Om förbundet med England skänker Preussen så ögonskenliga fördelar och utöfvar en så stark dragningskraft L detsamma, som Times påstår, hvaraf ommer det sig väl då, att man icke för länge sedan har begripit det i Berlin? Hvarföre har då icke Preussen redan för längesedan kastat sig i armarna på England? Hvarföre har då icke konung Wilhelm, i stället för att begifva sig till Compidgne, redan för längesedan begifvit sig till Windsor? Ar det Frankrike som hittills hindrat Preussen från att förbinda sig med England? Ar det icke tvärtom den engelska regeringens och pressens högmod, den engelska mnationalkarakterens retlighet, som stött bort Preussen från England? Minnet från 1806 framdrager Times endast för att derigenom skrämma konung Wilhelm. Times kan vara öfvertygad om, att om dess språk kan utöfva något inflytande på ömse sidor om Rhen, skall det snarare verka derhän att aflägsna de båda ländern:. För förhållandet mellan Frankrike och Preussen skall artikeln bli utan betydelse. men för förbundet mellan England och rrankrike innebär det engelska bladets förnärmande språk en fara, deri genom att det bibringar fransmännen den tron, att lord Palmerston icke är den enda arfvingen till de beklagliga lidelser och för-1 domar, som för 50 år sedan ledde Englands politik mot Frankrike.t Lordmayorsvalet ir nu alslutadt. Den förre lordmayorn William Cubitt har blif-1vit återvald. : TYSKLAND. Preussen. Den ministeriella Allg. preuss. Zeitung har besvarat Times artikel angående mötet i Compidgne. Tidningen finner i detta möte en borgen för verldens fred och en protest mot de röster som yrka misstroer.de mot Frankrike. ÖSTERRIKE. Flera komitater ha följt Pesths, exempel och förklarat att de ej längre kunna fungera; hvarföre regeringen upplöst dem och i deras ställe insatt kejserliga kommissarier. Detta har till och med skett i Gran, oak-Jtadt Ungerns primas der var ordförande. — I ytterligare förlägenhet kommer regeringen derigenom att en del kommissarier ej :mottaga det dem lemnade fört: oendet eller uppställa oantagliga vilkor för att göra det. : De förut omtalta demonstrationerna at polska sympatier i rd hvilka ledt till arrestering af åtskilliga studerande, ha äfven ådragit en tidningsutgifvare en dom å fem års svårt fängelse. dr I Pesth firades den 6 dennes en sorgegudstjenst till minne af de 14 generaler af ungerska armån, hvilka på den dagen för 12 år sedan blefvo afrättade. ITALIEN. Uti en korrespondens från Turin af den 6 dennes meddelas följande rörande franska kabinettets nuvarande uppfattning af italien ska frågan: Åada till i förgår (den 4) hade man här ej lagt synnerlig vigt på sammankomsten mellan fransmännens : kejsare och konungen af Preussen; men i följd af sednaste underrättelser från Paris tror man numera, att detta de båda monarkernas sammanträffande icke skall blifva utan allt inflytande på italienska angelägenheternas äng. Jag har sjelf läst ett ur mycket god fälla härflytande bref från Paris, hvari ut talas den tillitsfulla förhoppningen att franska regeringen skall bemöda sig, att stämma Preussens monark och regering gynsamt för italienarnes sak. Napoleon II:s ministrar börja nu att inse, att Frankrikes ställning till dess bundsförvandt på andral. sidan Alperna blifver ohållbar. De tro, att. den romerska frågan nu är mogen, och vilja bemöda sig att befrämja dess lösning. Vissa hor skola hafva beklagat sig öfver, att uti den nya kejserliga almanachan Frans Hicke mera betecknas såsom konung af Neapel; utan jemte sin familj upptages efter den spanska. Ricasoli yrkar energiskt på afgörande mått och steg; ty han vill ej framträda inför romarne om han ej fullgjort sitt program, eller bragt det nära dess förverkligarde, I händelse af hans afgång skola Ratazzi och Farini sannolikt kommu att ölvertaga uppdraget att bilda ett nyti kabinett, Ratazzi har uti ett bref till en vän förklarat sig emot slåthål:areskapets al skaffande, fastän han aldrig skallhatva till gtyrkt dess upprättande. se ; Buoncompagni har uti Opinione offent liggjort följande åsigt rörande rome frå gan, som älven godkännes af ofvar nd: officiösa tidning: Påfven bör af Italien oc! Europa erhålla en borgen, likväl icke gazantier i diplomatisk form; icke genom ev kongress, för att ej öppna dörren för ev framtida intervention. Italien och Frankrikt komma ej öfverens i romerska frågans; Iy det sistnämnda håller uti Rom en besättning. som vi gerna skullese aftåga. Så läng.