nos i Wilhelmina 25 nybyggare, af hvilka ehdåst: tvennesvoros skattlagda.: Men redan vidden tiden: hade till denna aflägsna:or. dragits sig; en;hop främlingar, så, alt. der var folk af allehanda tungomål, kreter och araber och utlänningar af Rom?.: Några norrmän, dalkarlar och medelpadingar hade såsom nybyggare der bosatt-sig .med sina fumiljer, hvarförutan en sämskmakare från Hernösand. samt några från Angermanland på enahanda sätt der slagit upp sina bo städer: de öfriga infödingarne härstammad: från, Åsele, Det sammanräknade antalet a: folkmängden i denna-ort,utgjorde då cirk: 200 personer. Församlingeh var då icke större än att alla kunde inrymmas i prest gården, hvarest under vintern vid kyrkbesök: inqvartering måste ske; emedan allmo gen vid kyrkan ej hade egna hus och många knappt egde några sådana hemma. Omkring 40 år derefter eller vid 1830-talet räknades i: Wilhelmina 150 särskilda nybygge: och cirka 1600 personer. Här har man således ett faktum, som bevisar att både odling och befolkning. kan-i-en nästan otrolig progression ega rumci Lappmarken. j Adla de andra socknarne i denna Lapp mark hafva väl under tiden mycket utviduu sig, men dock ingen till den: gradsov Wilhelmina, hvilket förmodligen kommu sig af ortens belägenhet vid fjellens vid sträckta trakter. De ned a socknarna vorc fn småningom skedda klyfningar föru osatte med bönder, så att tillfällen till ny: anläggningar der varit mindre allmänna oc! förökelsen måste således ske förmedelst hem mansklyfningar. Samtidigt med W-lhelminv organiserades tvenne andra nya församlinga: inom. Åsele pastorat, nemligen Fredrika och Dorothea. Fredrik var äfven vid anlägg ningen 17935 med namnet Wiska annex un der Åsele, blef särskildt pastorat, enligt kg! brefvet den 7 Maj 1799 och kallades med K. M:ts tillstånd Fredrika. Den nuvarande presten .derstädes är i ordningen den femtc pastorn sedan pastoratets. stiftelse. Dorathev församling, anlagd 1796, var äfven ett Åselc underlydande. kapellag med namn Bergvatt net; intillsden 7: Maj 1799, då den, med kK. M:ts tillstånd kallad Dorothea; blef utbruten tills rskildt pastorat. Kyrkobyggnaden, företazen af en bonde1799, fullbordades 1806 Här har. varit. trenne ordinarie pastorer. Asele, som från 1652 till 1700 var annex till Anundsjö i Angermanland. hade således, på 1790-talet: söndradt, blifvit i en hast fyra särskildta pastorater, af hvilka det sistorganiserade, Wilhelmina, snart är det största och. allä: de andra ötvervägande. För närvarande kan den totala folkmängden räknas till nära 3000 själar och hemmantalet: till emellan 30 och 40 mantal. Då jag sett en författare uppplfvå att år 1832 i hela Åsele lappmark skulle. finnas omkring 450 åboar och en svensk befolkning af 4000 personer: såsfinner man vid jemförelsen att folktillökningen i. Wilhelmina varit de andra socknarne starkt öfvervägande. Å sele lappmark, som äfven kallas Angermanlands lappmark, lyder under Westerbottens lappmark, emedan Åsele pastorat en längre tid vari denna lappmark det enda. Härvarande lappska alls oge hade presterlig tjenstgörin : af presterskapet i Anundsjö och Lycksele innan Åsele församling 1648 erhöll kyrka och förseddes med egen pastor, hvilsen efter fyra års vistelse i orten erhöll transport till Anundsjö; och fick under sin lifstid behålla Åsele såsom annex, der kare pastoratet skulle vara boende. fter:den första pastorns död blef Asele eget gäll och kapelltjensten indragen. År 1731 mrättad EPS öppnad.s: nyårsda0 påföljande år och upplöstes 1820, då et till skolan donerade hemmanet om ett mantal kronoskatte för kronans räkning å auktion försåldes till en bonde och innehatves nu af fyra särskildta åboar. Apropos Wilhelmina, terde få tilläggas att tvenne -högre emot fjellfoten uppförda bönehus höra till detta pastorat, nemligen Fattmemaike och Gikanäs, det förra beläget omkring 12 mil och det sednare 9 mil från Wilhelmina. Af Fattmemaike och Gikanäs är nemligen det förra uppfördt på lappall mogens bekostnad, det sednare, enligt jon slistyrelsens reskript den 3 December 1829, så inrättadt 1832, att det i en framtid kan begagnas till kapell. Hittills har pastor i Wilhelmina somma tiden tvenne gånger besökt detta bönehus. Numera aflidne nämndemannen Olof Christofer on i Åsele; som till Åsele församling 1853 förärade en större ringklocka, som kostade honom 2300 rdr, och äfven bekostat målning, förgyllning och dekoration i-Åsele nya stenkyrka för lika stor summa, har äfven till Gikanäs förärat först en mindre klocka och sedan den första ringklocka, som begagnades i Åsele och skänkt af drottning Christina till Åsele kyrka, Men hvilken Olof Christo!erson:fåtttillstånd att ot visst betingadt vilkor afbemta 1rån sele. Ibland prester, hvilka varit och nu äro tjenstgörande i Wilhelmina, nämnes en kapellpredikant, hvilken tjenstgjorde från och med 1783 till 1796, då han afled, och trenne pastorer, ibland hvilka den andra presten, som äfven tjenstgjorde såsom vakansoch skäpellpredikant är 1813 blef defi förste pastor, hvilken efter transport till Lycksele 1829, och året derefter till Åsele, såsom pastor ;derstädes afled 1852. Den :;andre:;pastorn, som tillträdde 1828, afled år 1846. Denne pastor var P. O. Grönlund, hvilken nom sin redbarhet och välförhållande af örsamlingen förvärfvade sig kärlek, aktning och förtroende. Pastor Grönlund var en