n I tryckta af samma hårda öde och väntande rjatt det turvis hårdare skall drabba än -jden ene, än den andre, hålla troget tillsam; j mans och lägga råd? med hvarandra om -Isitt görande och låtande i gemensamma oni gelägenheter. i t) När baronen för öfrigt i fråga om grym-jma bestraffningar endast ordat om godspo:lisen, så har han alldeles lemnat ur sigte den särskilda bestraffningsrätt, som är ho, inom inrymd i hans egenskap af husbonide, så snart bönderna för fullgörande at :jdagsverke befiona sig på herregodset. 1 I denna sin egenskap kan hr baronen alldeles 1 godtyckligt, endast derföre att han tycker att ;jen bonde på något sätt varit försumlig och 1) oskicklig eller betett sig vanvördligt, pålägga honom 2 dygns fängelse vid vatten och bröd och 15 slag med ris på bara ryggen. Det är denna bestraffningsrätt, som baronen och hans förvaltare -Paulsen ofta begagna! på ett förfärligt sätt. Det äringenting ovan ligt, att en bonde efter slutadt dagsverke I får tillsägelse att gå upp till stallhuset, en tillsägelse, hvars hemska betydelse alltid är lätt begriplig, men som ögonblickligen och om han icke vill utsätlla sig för, att fängslig skickas till hakedomaren, genast måste cfterkommas. Anländ dit, finner han hr Paulsen, kommenderande några tyska och. estniska gårdsdrängar till!exekution. Delinqventen afklädes då och kastas framstupa samt piskas, icke med ris, utan med spön eller käppar, och det stannar icke vid 18 slag. utan gär ofta, allt efter humöret, till 60 —100. tills hr Paulsen får aet nöjet att se den der trotsiga svenskbloden? rinna. Ofta får delinqventen icke en gång veta hvarföre han afstraffas, och hans bön att få upplysning derom besvaras blott med ytterligare slag. För icke längesedan blefen nägra och tjugo års man, af. klen kroppsbygnad och för tillfället sjuk, utan ringaste anledning sålunda piskad så svårt, att hander: efter icke kunde gå hem, utan blef liggande i ett uthus vid herregodset i tre dagar utan ringaste hjelp och tillsyn, svälvande mellan lif och död. Skulle en bonde klaga öfver dylik behandling af godsherren hos hakedomaren, så kan godsherren af denne -dömas till 1 rubel 15 kopek silfver böter (bondeförordningen 464), men i nittionio full af hundrade inträffar det då istället, att den klagande genom .hakedomaren erhåller (0 slag på bara kroppen eller fängelse vid vatten och bröd. . När baron Steckelberg påstår, att det gått längre tid, då inga kroppsliga bestraffningar egt rum, syftar hän måhända pi de månader .under hvilka ryska kejsarinnan härom året uppehöll sig i det närbelägna Hapsal. Då fördes på Wormsö ett ganska humant regemente, men det gamla lefvernet begynte så snart kejsarinnan rest sin väg. 5. Af de byar, som fordom brukats af bönder, ha i äldre tider Busby och Bennis, på sednare tiden Tombo blifvit indragra under herregoiset. Att någon by blifvit indragen af den nuvarande godsherrn har aldrig blifvit påstådt. 6. Enligt bihanget till Bondeförordningen skola just bestämmelserna i drottning Christinas bref räknas såsom regulativ, men prestationerna bli förhöjda på det sättet, att man för hvarje dagsverke pålägger bonden elt så stort stycke arbete, att han icke kan fullborda det, utan ofta måste egna ännu en half dag deråt, utom det att han då ofta tillika erhåller kro, pslig bestraffning. 7. Utom det att något sådant erbjudande icke existerar, så bör erinras alt den af bönd: rna på Wormsö brukade jorden är så maser, alt det anses för mycket, när de erhålla fjerde kornet. För den ringa äringen af denna jord skola de, utom prestationerna till godset, betala koppskatten, s. k. kasernpenningar, bidrag till öfverkyrkoföreståndareamtets kansli, kostnaderna för rekryters utrustning, postfourage i penningar eller in natura, aflöning åt en polisbetjent hos hakedomaren, leverera ved åt militären, transportera. posten mellan Wormsö och Hapsal.samt kronans embetsmän på alla deras resor, ombesörja fortskaffandet af cirkulärer, lemna dagsverken till underhåll af kyrka och prest oård, bidraga till aflönande af prest, klockare och kyrkovaktare, underhålla vägarne m. m.-När allt detta skall utgå från bonden, så kan man lätt sluta, huru mycken tid skall återstå för honom att bruka sin jord och huru mycket af dess äring att lefva af. 8. En sådan bondgård, som baron Stacselberg här skildrar med så lockande färger, innes icke på hela Wormesön, och det på detta intagande beroende anbudet har sålunda cj heller någonsin egt:rum. Den största jord:ymd någon bonde på Wormsön;har, utgör , Haken; men de flesta ha blott !4, Häken, varå de ega omkring tre tunnors utsäde. !q När nu åboerna. på en Haken måste, såsom let urkundligt är konstateradt, tillsammans lj; söra 12 dagsverken i veckan. och dessutom vå vintern spinna en viss qvantitet lin, samt b vetala 5!, tunna räg, 24 tunna korn: 4. unna hafre, 1 får, 1 tunnsäck, 2 höns, 1 28, Yin Oxe, 10 E smör, 10 torkad fisk, : knippor halm, 1 famn ved, 2 tunnor kol, V, 8 hö, samt särskildt tionde af sin fisk-1. ångst, så torde baronens blomstermålning i erkligheten taga. sig helt annorlunda ut. bi I. Ett faktum är, att trots lag och för-M rdningar något sockenmagasin ej fines tilll de å ön, alltsedan det under baronens faders) o: