slaget beräknas efter särskild öfverenskommelse. va Garibaldifesten i Neapel. (Korrespondens till Aftonbladet från en svensk Garibaldian.) Neapel den 7 Sept. 1861. I dag är det Garibaldidagen. Medelhafvets fagra mö, antikens Parthenope, fröjdas och jublar; dess egendomliga folk met sin glödande karakter firar i dag en fest, som visserligen närmast rör henne, men äfven har en större och djupare betydelse, ty den påminner om ljusets seger öfver mörkret. På denna dag för ett år sedan gjorde Garibaldi sitt högtidliga intåg i Neapel, och från denma stund räknar Europa ett fritt folk mer och en tyrann mindre. Då man kastar en blick tillbaka, så häpnar man i sanning och vore hågad att tro allt detta vara blott en vacker legend. Och likvisst hafva vi alla varit vittnen dertill. Knappt fyra månader äro förflutna sedan Garibaldi lemnade Genua med de tusende?. Europas liberale följde med ån-estfulla blickar den lilla skaran, på hvars jerfva företag frihetens sak. hvilade. Leitimister och ultramontaner jubilerade, inkte med infernalisk glädje på den autolaf, som de snart skullön ptända på Siciiens jord — en ny siciliansk aftonsång. Till de förres glädje och de sednares häpenhet ch raseri förkunnade telegrafen nästan samidigt flibustierens landstigning och seger vid Dalatafimi. Nej — jag bedrager mig — den kongiga bourbonska telegrafen förkunnade lyande segrar, vunna af tyrannens trupper, fibustier-chefens fusiljering och en hop andra goda saker. Allt detta hindrade ej Garibaldi att redan den 27 Maj plantera frihetens banår på Palermos murar, och general Bosco, kung Bombinos alter ego på Bicilien, underrättade sin herre, att han i följd af strategiska orsaker (den bekanta ryskt österrikiska favorittermen) sett sig föranlåten att öfverlemna stadens citadell åt hans exc. general Garibaldi (!) Melazzo, Messina, Reggio och Castelamare voro de följande lysande eröfringar som föregingo Garibaldis intåg i Neapel, Volturno och Capua — epilogen i denna förvånande sydländska vikingabragd. K Den 7 Sept. på morgonen lemnade Garibaldi Salerno, åtföljd af 7 (säger sju) af sina närmaste; alla togo plats i enjernvägsvagn, och likt några fredliga turister styrde de kosan på Neapel. Framför dem flyktade fegt en dynasti och en 730-årig tron, baserade på 180,000 bajonetter, en mäktig flotta, omätliga krigsmaterialer, tvenne fästen af första ordningen berömda såsom ointagliga, samt outtömliga skatter, utsugda från ett till armod och. försoffning dömdt folk. Den enda lilla sak som fattades såsom stöd åt denna bajonettmakt var folkets kärlek och till följd af denna lilla brist ramlade detta konstigt uppförda korthus vid den första flägten af en gryende frihet och för den prestige som Garibaldis blotta namn hade Ty för att hålla mig till sanningen, så bör jag säga att denna prestige var vår mäktigaste bundsförvandt och utom den hade vi snart kommit till korta. Jag vill ej försöka att beskrifva entusiasmen hvarmed den store mannen helsades i f. d. Båda Siciliernas hufvudstad. Jag tillägger blott att vid Garibaldis intåg befann sig ännu inom Neapels murar 10,000 man bourbonska trupper, utom legioner af sbirrer. Först följande dag a de sig tillbaka, för att uppsöka sin flyktande herre. Men återvändom till våra dagar! Tidigt på morgonen i dag började Neapel att antaga et: testligt och glädjefullt utseende. Från hve je hus, från hvarje fönster svajade nationalf: aan med huset Savojens vapen; festoner och girlander omgåfvo Garibaldis bild. Alla magasiner och bodar voro stängda; en fri, uppriktig och öppen glädje lästes i alla anleten. Klockan half 9 åt m. begaf sig bestyrelsen för sällskapet Italia Una? till jernvägsstationen, för att emottaga invaliderna af f. d. Garibaldiska armen, hvilka voro inbjudna till denna fest. Deputationer af nationalgardet med musik samtaf de neapolitanska arbetareföreningarne med sitt standar väntade äfven der. Klockan 9 anlände invaliderna; musiken uppstämde 4IInuo di Garibaldi, och under hopens lefverop satte sig tåget i rö relse. Åtta vagnar med rika livråer, sända af Neapels förnämsta familjer, voro fyllde med särade, hvilkas blessyrer ej tilläto dem att. färdas till fots. Bland dessa såg man flera som ännu ej räknade sina 17 år; allt buro den ärofulla röda skjortan. Anländ till Teatro del Fondo gjorde tåget halt, de det.emottogs af en ofantlig massa åskädar:: logerna voro fylda med elegant klädda da mer, hvaraf många klädda å la Garibaldi enne. I fonden af scenen. såg man Ron mea Garibaldis staty. Från scenen höll tal och deklamerades verser, och från all: håll ljöd-det entusiastiska ropet till Rom till Rom !4 En protest mot franska ockupa tionen upplästes och inom några timmar fyll des den af många tusende underskrifter. Ef ter att ha lemnat teatern fortsatte tåget sn marsch genom de gator som Garibaldi följ vid sitt intåg förlidet år. Kanonskott da nade från de enoelska och italienska tfartv: