QO, Nell! Man blir förrådd blott af de sina!? utropade mannen. Hör på mig, miss Holywell, sade miss Clara i sin ordning; hör på en liten skildring af hans manliga fasthet. Han fick den idn, under det han skref sitt sista poem, att hjeltinnan, den allraälskligaste varelse, skulle dö. : 8Se: så, Clara, du med!4 utropade mr Aveling. Vi PBådo, vi anropade honom om nåd för henne — allt förgäfves! fortfor den oblidkeliga berätterskan. Det var absolut nödvändigt att hon skulle dö, försäkrade han. Författare äro bland de värsta af alla tyranner; de förstöra. blomman i deras samling, ehuru rättvisan tvingar mig att säga, att.sedan: Georg hade, beslutat sig för att döda henne, så. gjorde han det i några af desskönaste .verser som någonsin framqvällt ur hans hjerta. Nåväl, han kom och läste dem för:0ss som han plägar göra — jag bör snarare säga att han försökte läsa dem, ty midt 1 andra versen började han snyfta alldeles förskräckligt; ja, den derherrn, som inte just ser ut som något lindebarn, gret som ett sådant, det kan jag försäkra er.t tJag erkänner mi yldig, men under mildrande omständigheter, sade mr Aveling. Bland mina poetiska skapelser var Bianca min gunstling.? 8e der!4 utropade hans hustru med ett litet uttryck af triumf; han är fångad i sin egen snara. Jag frågar älla härvarande: har han icke erkänt sig som skapare afalla sina hjeltar och hjeltinnor? 4 Du drar fördel af en ordvändning, begnad endast för att undvika omständlighett, menade mr Aveling. Hvad jag vill säga var detta, att af alla personligheter,