Efter att ha meddelat åtskilliga utdrag ur den blott trettio sidor stora broschyren slutår korrespondenten sålunda: Det är; såsom man kan se, ej synnerligen nödigt att förneka hr de Lagueronnieres författareskap. Det är knappt någon som skall tilltro honom detta. Det är en öfverensstämmelse, en prägel af myndighet, klarhet och kraft i detta arbete, som mera gifva det karakteren af ett manifest än af en broschyr. Det är isynnerhet fjerde kapitlet, i hvilket kejsarens bevekelsegrunder utvecklas; det förefaller alldeles som om Ceesar kommenterade Ceesars handlingar. Hvem skulle väl djerfvas antaga en dylik ton? Den slutsats, som drages, är klar och träffande samt låter som ett lagbud. Den franska armen tågar bort, och der Frankrike afstår från att interve-j: nera, der skaH ingen intervenera. Den italienska regeringen har erbjudit hvarje upptänklig garanti. Skall man antaga den eller ej? Skall man det icke, så skall en folkomröstning af det romerska folket egal. rum under den franska armåens ögon, ochi om Victor Emanuel kallas till Rom, skola ij de italienska trupperna aflösa de franska, och påfven kan göra hvad honom lyster. Och allt detta framställes så klart soml: om det vore hugget i sten. Detta dokuments betydelse och vigt kan svårligen öfverdrifvas. På aftonen samma dag broschyit ren utkom fanns icke ett enda exemplar !-( mera att erhålla, och likväl omnämna tid-j: ningarne icke med ett enda ord dennaj märkliga företeelse. Jag kan icke tillskrifva ji denna omständighet någonting annat, än att! de frukta att kompromettera sig i en såj ömtälig sak samt såsom vanligt vänta på j:! närmare instruktioner. Det är någon tidji sedan vi hade ett af dessa oväntade slag,ji: och hvad som nu skett kan på sätt och vis H kallas ett utspel i efterhand. På onsdagenjs reste kejsaren till Biarriz, och hvar och en1l väntade blott lugn och tråkighet, då slun-j4 gas broschyren ut på fredagen såsom en ji djerft kastad handske åt ultramontanismen i och reaktionen. l ( i 4 Så har det reaktionära partiet i Rom påskyndat sin egen dödsdom; ty hvem vet, huru länge den romerska frågan hade kun-j: nat släpa sig fram, om icke hans exmajestät i Frans II hjelpt till att bringa den till ettit slut. Hvad verkan broschyren skall ha utij( Italien är icke svårt att förutsäga. Denit skall göra kejsaren större än någonsin förut, t och den liberala verlden kan icke annat än !I skänka sitt bifall åt ett beslut, som utrotari orsaken till så mycket elände och olycka i ! Italien och som ger utsigt till att det stora i: nationala verket ändiligen en gång kanl konsolideras. Hvad som nu är hufvudsaken är att handlingen hastigt må följa på ordet. TYSKLAND. Preussen. Enligt VIndependance Belge har preussiska regeringen nyligen tillsändt sina sändebud hos stormakterna en depech, hvari den meddelar dem, att Preussen såsom medlem af tyska förbundet skall rätta sig efter förbundsdagens beslut rörande holsteinska frågan, men att det såsom stormakt skall bibehålla i sigte de förbindelser som danska regeringen vis-å-vis Preussen har åtagit sig i alseende på Slesvig; att det icke skall anse dessa förbindelser uppfyllda genom någon eftergift som göres ensidigt åt Holstein; att Preussens politik såsom stormakt alltid skall gå ut på att bevaka tyska nationens intressen och att i följd häraf dansktyska frågan icke af Preussen kan anses som löst genom Danmarks sednaste för klaringar. Den bekante von Unruh deltager i agitationen för åstadkommande af en tysk flotta. På ett möte i Berlin helt nyligen uttryckte han sin glädje öfver att äfven sydtyskarne intressera sig så mycket för flottan (det är dock ytterst få som befattat sig dermed) och varnade mot krafternas splittring, på sätt som nu sker, att den ena orten subskriberar till ett pansarskepp, den andra till en fregatt o. s. v. Det borde icke lemnas bidrag j till annat än kanonbåtar, hvaraf dock Preussen förmenades redan hafva så många, att det kan omöjliggöra en effektiv blokad frän dansk sida. . Tyska nationalföreningen har nu 15.227 1 ledamöter, af hvilka ungefär hälften äro preussare. I Bäjern finnes endast 328 och i Wirtemberg 332 ledamöter, i SchleswigHolstein 203, i Hessen-Kassel icke mer än 2. ITALIEN. Det inre organisationsarbetet uti de italienska provinserna fortgår oafbrutet. Nyligen hatva fem dekreter blifvit utfärdade rörande vigtiga delar af administrationen. Uti ett af dessa fastställas för hela Italien lika titlar och aflöning för provinsguvernörerna, distriktsföreståndarne och regeringsråden. Vice-guvernörsembetena afskaffas och provinsguvernörerna indelas uti tre kategorier, alldeles som de franska refekterna. Uti det andia dekretet meddelas åt guvernörerna åtskilliga attributioner, som hittills blott tillkommit inrikesministern. Det tredje reglerar förvaltningsväsendet för välgörenhetsanstalterna uti Markerna och Umbrien. Det fjerde införer sanitetslagen uti Emilien och det femte koppvaccinationen i sistnämnde italienska provinser. Den 27 Aug. inskeppades uti Genua det tolfte intanteriregementet af brigaden Casale, kommenderadt af general franzini, för att afeå till Neapel, samt den 28 Aug. sjuttonde och adertonde regementena, sikaledes till södra Italien. Brigaden Modena, som kommenderas af general Longoni, och var förlagd uti Reggio, har satt sig i marsch till Aneona, der den skall inskeppa sig, för att algå till Aruzzerna. Dess bestämmelsent cc MÅ MM En: Ft FR ff Fm bt ER TN RR PR KR FR RR ER RR AE NE RÖR TD Do METROS MD Se BR SRA ANNE aa te mm (0 Få om Me FE bn KD