Bref från Österrike. (Från Aftonbladets korrespondent.) Ischl den 4 Augusti. Er wienerkorrespondent har tänkt litet på sin helsa och flytt från hufvudsiadens: värme och damm att hemta hvil: och frisk luft på Alperna, som omgifva det ljufliga Ischl. Derjemte finnes ej något ställe, som är lämpligare för att med sakkännedom och nödigt lugn bedötna de frågor, som nu uppröra Österrike. Under Juli och Augusti vistas här vanligtvis blomman af den österrikiska aristokratien, ett temligen stort antal ungerska magnater och mer eller mindre betydliga antal personer från de öfriga i språkligt hänseende så olikartade landskap, som tillsammans utgöra habsburgska husets besittningar. Man har således här godt tillfälle att hålla sig fallxomligt an courant med Kändelserna i Wien. Dessutom ha vi här den fördelen att se händelserna på lagom afstånd, hvilket som bekant betryggar omdömets oväld. Med ett ord: den resumå af de sednaste händelserna, som jag går: att lemna, upphäfver den alltför stora lucka, som eljest skulle uppstå i följdem af mina redogörelser för skiftningarne i den kris, hvaraf denna stat skakas. Ni känner genom tidningarne regeringens svar på den ungerska adressen, och den tydliga förlägenhet, hvari detta svar satt landtdagen 1 Pesih. Men hufyudintresset i ställningen kommer. snart att ligga mera i Wien än i Pesth. Ungerska landtdagen har gifvit Europa alltför mycket på hand på motstånd för att kunna gå tillbaka så hastigt. Om den fortfar i ein opposition och i sitt beslut att ej skicka fullmäktige till riksrådet, måste regeringen desto hellre fatta ett afgörande beslut, som den sjelf hade bestämt Augusti månad till företagande af de stora finansiella åtgärder, hviska allmänt påstås vara bragta å bane af statsministern chmerling. Man måste således väl göra SE reda saväl för beståndsdelarne af riksrådet, hvars stämning måste utöfva ett starkt inflytande på regeringens beslut, som för partiernas närvarande ställning. Statsrådet är deladt i två hufvudpartier: centralisterna och federalisterna. : Det förra vill dock ej återgå till framlidne ministern Bachs absoluta förvaltningssystem, och fedesalisterna vilja ej gå så långt som att medgifva ungrarne en blott och bart personlig union, sådan som magyarerna vilja hafva den. Således vakta sig partierna för att draga alla konseqvenserna af sitt system och att sträfva efter dess tillämpning i alla delar. Centraliseringspolitiken har nyss utfärdat en vigtig handling, nemligen det kejserliga reskriptet till landtdagen i Pesth. Detta reskript uppmanar ånyo ungerska landtdagen att utan dröjsmål skrida till val af representanter i riksrådet. Man tror att sedan de magyariska tafflarne hafva gifvit ett väntadt afslag å denna uppmaning skall regeringen ställa en dylik till sjelfva ungerska folket. Om valkrefsarne antaga ach gilla de begge tafflarnes politik och i sin ordnin vägra att komplettera riksrådet, så skal detta statsråd, hvilket nu endast handlar i egenskap af statsråd med inskränktare befogenhet, genast konstituera sig till riksråd med mera omfattande makt samt fatta beslut, gällande äfven för Ungern, särdeles i hvad budgeten rörer. . Sådan säges planen vara hos den nuvarande ministåren, hvilken nyss har skiljt sig vid dem af sina medlemmar som voro för mycket gynnsamt stämda för Ungerns anspråk. Denna plan har äfven understöd ai det ötvervägande centralistiska partiet inom riksrådet. Det har också berättats att sedan landtdagen vägrat utse representanter i riksrådet skulle den blifva upplöst och en ny landtdaguppmanad att göra hvad den nuvarande vägrat att gå regeriigen till mötes uti. För min del trör jag föga på detta, emedan; ny vägran af den nya landtdagen endast skulle vålla tidsförlust och fördröja de (visserligen föga sannolika) direkta valen. Men, som redan är sagdt, regeringen har brådtom.. Den vill i Augusti hafva budgeten afgjord och de anslag beviljade, som den så väl behöfver. : En märklig omständighet, som jag torde ha påpekat i föregående bref, är att på samma gång som centralisations-partiet sträfvar att få riksrådet komplett genom att deri indraga Ungern, BSiebenbärgen 0. s. v., skulle det icke utan oro se sina önskningar uppfyllda. Ungrarnes och deras bundsförvandters inträdande i riksförsamlingen skulle nemligen helt och hållet förändra partiernas styrka och bringa majoriteten i magyarernas händer. Mujoriteten skulle komma att bestå af 85 ungerska, 20 siebenbirgiska, 20 italienska och 9 kroatiska ledamöter, och denna majoritet skulle, att börja med, byta om riksrådets officianter genom att välja en annan ordförande. Vidare skulle den proklamera att riksrådet icke är någon tysk: lagstiftande kammare, utan att det tvärtom skulle vara enhvar tillåtet att der tala på sitt modersmål, och det tredje steget skulle blifva att förklara det Österrike i sin helhet ej är någon tysk stat, samt att det således icke bör finnas något privilegieradt officielt språk inom någon gren af förvaltningen.: Man skulle misstro alla ministårens militä riska och financiella propositioner, man skulle betydligt nedpruta statsanslagen, minska armån till hälften o. s. v. Emellertid