Article Image
klagelse; hvartill ni förklarat er skyldig.: Anklagelsen innebär ej. blott att ni har förorsakat er-hustrus död, utan att. ni har mördat henne, d.yvis. att ni dödat henne med bestämd föresats. att. göra. det,. eller, såsom lagen uttrycker sig, med öfverläggning och af ondska, och -utan.att mildrande omständigheter finnas, eller att ni blifvit. retad dertill, hvilka omständigheter möjligtvis — jag säger icke bestämdty, att så blir — kunna göra, att ert brott förklaras vara dråp. Om något kan sägas till ert försvar, skall det komma fram, när målet kommer under förhandling. Jag måste äfven uttala min menini -attden allmänna rättvisans kraf bättre uppfylles, om det. blir en. fullständig och öppen ransakning i målet. Jag uppmanar er derföre på detenträgnaste. att. ännu en gång betänka er och låta ransakning ske i målet. Jag måste derjemte tillägga, såsom en varning, att om ni framhärdar i ert. beslut, kan ni ej vänta ringaste mildring i domen. — Årfestanten dugnv: Jag önskar icke någon förändring deri. — Domaren: Jag kän ej hindra er att följa er vilja. Jag kan icke på edra vägnar förklara icke skyldig, men jag frågar ännu en gång: är ni orbbblig i ert beslut att förklara er skyldi 2 Arrestahten: Ja.s — Domaren (till den nklögådes advokat): Jag ha förklårat för honom beskaffenheten af den an klagelse öfver hvilken han skall afgifvå förklaring, och han står fast vid att förklara sig skyldig.. Jag kan ingenting göra dervid. — APO uffans vänner, som erbjudit honom allt det bistånd som står i deras mäkt, ha anodat mig att åtaga mig. hans försvar. Jag talade i lördags med honom och jag har gjort allt hvad jag kunnat för att förmå, honom låta fullständig San ske i målet, men förgäfves. Han tycktes då likasom nu fast besluten att vidblifva sin förklaring. — Domaren: Det står icke i min makt att uttala -en förklaring af icke skyldig.4 — Advokatek:; Och det står icke i min måkt att försvara honom mot hats vilja. — Domaren (tll. arrestanten) : Ännu en gång: Står ni, efter allt hvad ni nu hört, ännu fast vid ert beslut? — Arrestanten: Ja, mylotrd, jag förändrar det ej. — En ledamot i rätten: Mugästus Hiltbn! ni står här, öfverbevisad om försåtligt mörd på er hustru, enligt er egen bekännelse. Hvad har ni att invända mot, att ni döms till döden efter lagens bud?4 — Arrestänten svarade ej. Domaren satte nu hatten på hufvudet och yttrade: Arrestant! du har, efter att tillräckligt och enträget ha blifvit varnad, sjelf förklarat dig skyldig till ett nedrigt och rysligt mord Jag skulle ha känt mig mera tillfreds och den allmänna. rättvisan skulle säkerligen ha varit bättre betjent med, att omständigheterna vid ditt brott hade blifvit bättre och noggrannare undersökta medelst: en offentlig. -ransakning. Men jag är pligtig att förklara, att vittnesmåler på de första förhören icke hos mig lemna något tvifvelomy att du verkligen är skyldig;-och att ingen uppretning eller förmildrande, omständig heter funmts, som kunna förmildra ditt brou eller ställa. det under en lindrigare kategori är försåtligt mord. Att. du följde efter din hustro uppför trappan, för att döda henne, är säkert: det redskap . du. begagnade, beskaffenheten al hennes sår och dina e yttranden omedelbart efteråt kunna icke leda till någon annän slutsats. Jag är ej pligtig och önskar ej heller att genom något af hvad jag nu vill er föröka fasan i den ställning, hvari du nu befinner dig. På grund af gudomliga och menskliga lagar är dir henifallen till lagens strängaste straff; jag hoppas och: litar säkert. på, att den ånger jag hört att du uttglat är uppriktig; då det är min pligt att säga:dig,. att. intet: hopp mera återstår för dig här: påljorden.. Jag.beder dig attunder den korta tid;som: ännu är dig öfrig här, låta dina: tankar .dväljas: på andra sidan grafven samt genom innerlig bön och uppriktig ånger söka erhålla den tillgifvelse der, som du, ej kan finna här. Det återstår mig,nu. blott att uttalalagens dom öfver dig, hvilken.lyder sålunda: Du skall tagas från det ställe, der: du nu står, och föras! dit, hvarifrån dw kom, och derifrån till afrätts-; före ochs der .skall du hängas vid, halsen till ess du är död, oeh efter döden.skall din kropp begrafvas inom det fängelses murar, der du sist satt inspärrad. Himlen vare din själ nådig! — Arrestanten, som under hela tiden hvarken visatl tdeken till förtviflan eler: likgiltighet, åhörde oppmänkpamt domarens tal, och när domen var afkunnad, steg han tillbaka från skranket, till utseendet med full fattning: jr j

21 augusti 1861, sida 4

Thumbnail