Så långt vår korrespondent. Skulle det väl vara förmätet att våga förutsätta, at något ivtresse för dessa våra stamförvandters andliganöd Kunde finnas uti vårt land? Här har man sårmmanskjutit väldiga summor för att skicka u: fill dessa maroniter i Syrien, hvilkas blodiga fejder mot druserna fortgått genom århundraden och hvilka i seder och religion icke särdeles mycket torde stå framför sina fiender. Här sammaänskrapas alltjemt med stor ifver penningar, för aft. bidraga till uttustande af svenska missionärer för Ostindien och Kina, der mäktigare kristliga nationer än vi tagit missionsväsendet om hand. Skulle det då vara djerft aft påstå, det våra egna i nöd stadda slamförvandter i fremmånde land borde ligoa 0ss närmare om hjertat? Skulle man icke t. ex. kunna antaga, att det lärd som kan skänka öfver 50,000 rdr åt några syriska horder skulle kunna he råd ätt offra någon ringa del af dessa storartade summor åt våra arma, andligt ock. lekamligt för tryckta och utpinade Jandsmän i Estland och deras stackars ombud, som i bräcklig farkost bitkommit öfver hafvet i fast tro å mederlandets sympatier och ädelmod? Skulle det slutligen vära förmätet att förut-: sätta, att. bland våra unga teologer det kunde finnas någon som, hellre än att såsom missiogär resa till Kina eller Japan, ) Enligt hvad vi från annat håll hört uppgifvas läser den svenske skolmästaren i Åltschwedendorf hvarje söndag en predikan ur en gammal svensk postilla; men en gång om året kommer en tysk prest dit och utdelar nattvarden, hvarvid ham håller skriftermålet 3 tyska, men har lärt sig att uttala sjelfva kommunions-orden på svenska. Red:s anm. 5) Den svenska, som talas af den svenska be folkningen i Petersburg, är äfven på detta! sätt uppblandad, och man har svårt att be: ripa uttryck, sådana. som 4stempelbåge, Eösken från pastoratet (prestbetyg) m. fl. — k köjeltva den svenska pastorn omtalar att han las på tidningarne.