— Angående omständigheterna vid justitieombudsmannen Westers död berättar Filipstads tidning för den 9 d:s: Justitieombudsmannen Wester, hvilken, stadd på embetsresa, anlände hit till staden sistlidne lördagsafton, för att hos brukspatron Gyllenboga och hans familj, med hvilka han stod i äldre, närmare vänskapsförbindelse, hvila öfver söndagen, samt vidare, efter inspekterande af härvarande rådhusrätts och häradsrätts arkiver, fortsätta resan till Kristinehamn, afled hastigt af ett slaganfall söndagseftermiddagen kl. 4. Hr justitieombudsmannen, hade icke visat annat tecken till illabefinnande, än att han såväl vid ankomsten, som på söndagsmorgonen, klagade öfver mycken trötthet och bestämdt undanbad sig en af hans värdfolk tillämnad middagsbjudning för några vänner, hvilken ock derföre instäldes. Men sedan han i sällskap med familjen vid middagstiden företagit en timmas promenad i vagn kring stadens honom sedan fordom välbekanta vackra omgifningar, derunder hans vanliga älskvärda liflighet syntes återvända, deltog han kl. mellan 2 och 3 i deras middagsmåltid. Inemot kl. 4 kom han ut ur sitt rum med ett förvirradt utseende, hvilket på anledning till efterskickande af läkare, vilken ock genast tillstädeskom och öppå nade ådern, derunder dock hr justitieombudsmannen stilla och lugnt uppgat sin sista suck. Alltsammans var några få minuters verk. Sednare på aftonen afreste den hr justitieombudsmannen åtföljande sekreteraren till Kristinehamn, för att, då vår stad ännu saknar telegrafförbindelse, om dödsfallet underrätta hans suppleant och efterträdare i embetet, äfvensom brukspatron G. för att öfverföra det sorgliga bödskapet till åtskilliga af hans syskon, som församlat sig hos hans der boende svåger, för att möta den älskade brodren vid genomresan. Man föreställe sig dessas sorg, hvilken, jemte fäderneslandets saknad af den skicklige och aktade embetsmannen, säkerligen delas af de talrika vänner, hans redbara, älskvärda och uppoffrande personlighet förvärfvat sig, ej allenast här i Wermland, der han under en tidigare periods verksamhet gjort sig särdeles aktad och afhållen, utan äfven i vidt skilda delar af fäderneslandet.