— Englands största skaldinna. Så benämne; den litterära tidskriften Athengeum Elisabetl Barret Browning, som afled den 29 sistl. Juni iFlo rens, der hon tillbragt flera år. Hennes. första anonymt utgifna dikter, hennes öfversättning från grekiskan af Aeschylus, och isynnerhet hen nes Romaunt of Margaret (1836) voro redar -perlor i den engelska litteraturen, medan skal dinnan sjelf ännu var obekant. Först hennes samlade dikter ledde till upptäckt af deras upphof. Med The drama of life och Casa Guidi Win lows, men isynnerhet hennes Ancora Leigh, denna sällsamma, sublima, versifierade långa roman — större än Miltons förlorade paradis, — blet hon helsad och sedermera ärad såsom Englands första och största skaldinna. I hennes sista större poetiska utgjutelser: Poems before Congress (Amerikas) öfverskred hennes vrede mot den sedliga, sociala och politiska liknöjdheten i England och Amerika alla gränser. Hon sjöng och förslösade sina sista krafter för Italiens upphör jelse, befrielse och enhet, hvilkas första blommor och frukter kringdoftade hennes dödsbädd. Hon dog lycklig i tron på Italiens och andra folks tillkämpade frihet och enhet. — Af Pertz berömda historiska urkundsamling, Monumenta Germanie historica har 17:de bandet nu utkommit. De förut utgifna banden innehålla redan 3,200 ark och kosta tillsammans 200 thaler. Flera af banden äro dock utsålda i bokhandeln. — Fru de Girardins (född Delphine Gay) Oeuvres completes ha nufullständigt lemnat pressen och uppfaga sex band; det första innehåller de lyriska dikterna, det andra och tredje romanerna, novellerna och berättelserna, det fjerde och femte Lettres parisiennes du vicomte de Launay och det sjette slutligen teaterstyckena. Delhine Gay, född 1804 och död såsom Emile Girardins maka 1855, började sina poetiska försök år 1820, således såsom en känslosam 16-årig flicka, hvilken ifrigt följde den tidens romantiska mode, och i sina lyriska dikter svärmade helt och hållet å la Chateaubriand och Lamartine. Hennes romaner förskrifva sig från den tiden, då skildringar ur konstnärers och skalders lif voro en vogue och intaga icke sista rummet bland denna genres otaliga alster. I ett högre skifte af sin andliga utveckling inträdde hon efter sitt giftermål och den deraf föranledda förtroliga beröringen med den moderna journalismen. Från denna epok härstamma de berömda brefven. Slutligen vände den högst talangfulla och bildade qvinnan sin håg till teatern och skref åtskilliga stycken, som väckte stort uppseende. Det är nog att i detta afseende erinra om hennes Lady Tartuffev — trots alla brister och allt det skrufvade deri likväl ett gripande drama — samt om 2 nätta lustspel: La joie fait peurt och Le chapeau d horloger. : :