Article Image
Abruzzerna, äfvensom med Tecchettani, som. fått ett hemligt uppdrag till Chiavone. Korteligen, det räder ej ringaste tvilfvel om, att uti Quirinalen fortfarande alla möjliga ansir gningar göras, för att underhålla oroterna i de neapolitanska provinserna. H he Åfven Vatikanen arbetar gemensamt med Quirimalen. Det är fullkomligt konstuterndt. att stråtrötvaren Mercada haft täta samman komster med understatssekreteraren Berardi, med monsignor Nardi, samt med romerska polisens ehet. En annan hög polistjensieman, Pasqualoni, bevistar de neapolitanska agenternas sammankomster uti palatset Farnese samt besöker äfven hvarje morgon Quirinalen. Palatset Farnese, som eges uta! exkonungen af Neapel, är hufvudhärd för den allmänt bekanta sammansvärjningen. Bergs boerna och jernbansarbetarne sändas dit för att taga värfning i Frans II:s sold. Agenter sändas till Campo del Fieri och Piazza Montenara samt föra derifrån de unga värfvade karlarna till palatset Farnese, för at inskrifvas i bourbonska hären. Nationalkomitn omnämner ätven de bourbonistiske komiteer, uti hvilka några fransmän deltaga. Journal des Debatst tillägger, att ifrågavarande skrifvelse skall gitva Ricasoli en ny anledning, att uti Paris yrka, att an tingen det neapolitanska hofvet allägsnas från Rom, eller att ofördröjligen beslut fattas rörande förslaget om en blandad sardinsk och fransk besättning. Den bourbonistiska provisoriska regerinpgen i Neapel har från Cortone utfärdat en proklamation, daterad den 14 Juli. Dei heter deruti: — Piemontesarne hvarken tro eller älska de principer som de försvara. Fienden inbryter under en med borgarblod fläckad fana och lefver bland brand och ruiner.? Till bourbonisterna ställes följande uppmaning: Hvarest femtio välsinande män finnas, skola de församlas, välja ett öfverhufvud och beväpnade draga i fält. Der flera små hopar finnas. skola de välja en öfverbefälhafvare och tåga emot de större städerna. Betäcken landet med flygande kårer, uttrötten fienden genom marscher, locken honom genom låtsad flykt till bergens klyftor och hålvägar, hvarest I kunnen tillintetgöra honom utan stora offer, genom att nedvälta stenar. Utströ på slätterna krossadt flas spikar och annat dylikt, för att hindra savalleriets manövrer, och gräfven gropar der1 tron att han skall komma att plantera sina kanoner. Förstören de stora farvägarne, genomskären dem vid hvart femte steg med grafvar. Afleden der det är möjligt vattnet från vatten dragen och förstören broarne, för att hindra motståndarens operationer. Redan är en tapper general utsedd till eder anförare. I spetsen för den upptäckta bourbonska kKomiten uti Neapel stodo kardinal-erkebiskopen Riario Sforza samt hertigarne Montemiletto och Pepoli. Man hade hos dem anträffat högligen komprometterande papper. Ofvannämnde prelat hade blifvit förvist al Garibaldi, men af italisnska regeringen fåt! tillstånd att återkomma mot lölte att ej mera befalta sig med politik. Den 25 Juli arresterades uti Turin personer, som kallade sig Griäben och stitz, I de papper man tagit i beslag hos de häktade erhölls bevis om, att de anställt värfningar för romerska regeringen: räkning och enligt dess uppdrag. De vorc försedda både med österrikiska och romerska pass. Mun fann äfven hos dem mångv förteckningar öfver de af dem gjorda värf ningar åren 1860 och 1861, äfvensom cen massa bourbonska och påfliga dekorationer. medaljer, porträtter o.s.v. Ändamålet mec deras vistande uti Turin var att söka få tjenst uti italienska armen eller nationalgardet for att sedan. i stor skala söka besticka och förleda de italienska soldaterna till otrohet. Deras operationer siodo i nära .samband med den upptäckta bourbonska komitens verksamhet och utlemnandet till bourbonisterna af de 30,000 gevär, som af fransmännen blifvit lemnade i de romerska myndigheternas förvar. Dessa nya och vigtiga upptäckter, hade högeligen uppretat sinnesstämningen uti hela Italien. Uti ett cirkulär till Italiens diplomatiska agenter 1 andra länder, yttrar sig baron Ricasoli som följer om italienska kabinettets politik: I det vi bemöda oss. om, att den nationella sjelfständigheten måtte blifva eti fullkomligt fullbordadt faktum, förtrösta vi på Europas sunda förnuft och sympatier och skola aldrig blilva anstiftare af kriser, som störa den allmänna freden och kunna bringr den italienska sakens intressen i fara. Dennr politik skall, såsom jag hoppas, vinna dc vänskapligt sinnade makternas bifall och stämma dem gynsamt för lösandet af vår uppgift: pp AMERIKA. Presidenten Lincolns bådskap har i all: mänhet mottagits. med tillfredsställelse, men dock icke varit särdeles egnadt att hänföra nationen till ny entusiasm lör kriget. Bådskapet liknar mera en krönika än ett politiskt anförande, och de få satser,,som voro egnade att framkalla lifligare sympatier, förlorade sig så uti redogörelsen för dagens tilldragelser, att de endast till ringa del gjorde effekt. Uti kongressen finna kompromiss-idterna allsingen genklang. Crittenden från Kens tucky, hvilken man förmodade skulle taga initiativet i denna fråga, visade ingen lust dertill. Hans efterträdare i förbundszenaten, Breckenridge, skall väl i allmänhet göra opposition mot regeringen, men svårligen uppträda med motioner till förmån för re: bellerna. Missouris senatorer äfvensom Bay: ard från Delaware äro genom sina staters Farhyundstraona hållnino urständsatta att öntvå AuNr AA her mn mm FE

1 augusti 1861, sida 3

Thumbnail