Grässkörden. och höfångsten. Vårkylan och torkan hafva menligt inverkat på vextligheten: Som emellertid sanka ängar och artificiella vallar tyckas lofva någorlunda god skörd, torde denna i allmänhet blifva medelmåttig. Från Wermlands län (dat. d. 19 Juli). Hvete och råg, hvaraf det första sädesslaget Re mån odlas, såddes i allmänhet mycet sent, och det oupphörliga regnandet sistlidne höst orsakade dels att vida mindre höstsäd än vanligt kunde utsås, dels ock att jorden för detsammas emottagande var sur och mindre tjenlig, hvartill äfven kommit att der ny råg begaghädes till utsäde, dehsämma mångenstädes var skadadaf vätan EP skördetiden, och alltså mindre. fröbar. Under Apmi månad kom föga regn öeh Maj månad:var kall, derefter en stark lörkå, varit: rådande, hvilket allt så menligt inverkat på höstsäden, att den i allmänhet befinnes mycket svag. Vårsäden, hvaraf hafra utgör ortens hufvudsäde, blef i god tid och tinder gynsamma förhållanden tutsådd, uppkom vacker, men har under den ihållande torkan mycket lidit, serdeles på lerjord och högländ mark; dock anses den genom nederbörd ännu kunna i någon mån upphjelpas. Inom Norr-Sysslets fögderi, der mera regn fallit, är förhållandet bättre, och synes der i allmän het en fullt medelmåttig skörd vara att förvänta. Potates är öfverallt vackert uppkommen och har ett lofvande utseende. Gräsväxten. hade till i början af Juni månad ett fördelaktigt utseende, men vextligheten har sedermera i saknad af regn hämmats. Inom Österoch: Söder-Sysslenas: fögderier anses skörden blifva under medelmåttan, men i de öfrige trenne fögderierna medelmåttig. Från Kopparbergs län dat. den 20 Juli: Väderlekeh tinder sistlidet års höst var i allmänhet käll under mycken nederbörd af dels Fegn-och dels snö. Innan marken hunnit nog tillfrysa blef snön. dvärliggande, utan att kunna tillräckligt genomtröngas af den sedermera inträffade vinterkölden. Redan i Mars månrd börtsmälte snön under blida sölskensdägar; men sedermera inträffade saint förtfor till nära slutet af Maj trånäd en kall och blåsig väderlek, hvartider äfven föll snö till men och hinder för vårsåningen. Under Juni har stark värme och torka nästan oafbrutet varit rådande och med föga afbrott äfven fortfarit intill nära medlet af denna månad, hvarefter regn nästan hvarje dag mer eller mindre ymnigt fallit. Höstsäd: Deraf odlas råg nästan allestädes mera än tillförene, äfvensom hvete i de sydliga :och sydvestliga delarne af länet, ehuru sistnämnde sädesslag äfven der blott i ringa mån begagnas. Deörisåningen tidigt verkstäldes med godt utsäde af föende årens skördar, vann höstsädet en lofvände och kraftfull vextlighet redan under hösten förlidet år och visar sig der äfven nu efter slutad blomning gifva hopp om en göd afkastRing men der såningen dar företogs och, i följd af den regniga väderleken, icke förr än sanska sent kuide fullbordas samt förnämligast ler utsäde tögs af årets skörd, som blef ojemnt Ike öch äfven skadad af ihållande regn, erendast en tunn och svag brodd, som icke kunde motstå väderlekens ogynsamma inflytande under, hösten, vintern och våren. På sådana ställen visar sig höstsädet ganska tunnt ooh har äfven flerestädes blifvit så förstördt, att åkrarne måst med vårsäd besås. Enär dertill kommer att den regniga väderleken under förra årets höst hindrade såningen, så att mindre höstsäd blef utsådd än under vanliga förhållanden skulle hafva egt rum, så torde af höstsädet i det hela icke kunna påräknas en fullt medelmåttig äring. Vårsäd: Hvete begagnas deraf nästan endast i länets nedie delar. Råg föga annat än i blandning med andra sädesslag, korn mindre allmänt, utom i några få socknar, der annan säd blott obetydligt odlas, blandsäd af flera slag, serdeles i vissa trakter, samt hufvudsakligast hafre. Vårsädets såning och vextlighet fördröjdes länge af vårens snöfall samt derefter rådande kyliga och torra väderlek och-har derå äfven skadligt inverkat ej mindre sedermera inträffad stark värme och torka, utan äfven det. förhållande att mindre godt utsäde af förra årets skörd blifvit af många användt, hvarförutan mask i vissa trakter gjort skada å brodden. På styfvare lerjord samt på höglända åkrar med grund matjord är den timade skadan så betydlig, att blott en ringa afkastning der är att förvänta. Annorstädes har fr ljd af den inträffade nederbörden nu mera deremot vunnit ett så lofvande utseende, alt en nära medelmåttig skörd i allmänhet torde Vara att påräkna om vårsädet oskadadt får gå till mognad och blifva inbergadt: Från ett sådant förhållande måste dockvundantagas Lima socken i!Westerdalarne samt socknarne i Ofvan-Siljans fögderi, hvarest den torra och varma väderleken så menligt inverkat på vårsädet, att blott en svag skörd der nu påräknas, isynnerhet i Elfdals och Särna socknar, hvarest missvext nästan befaras, jemväl till följd af inträffade frostskador å kornbrodden. t Trindsäd: Deraf odlas nästan endast ärter och då föga annorledes än i blandning med annan säd, förutom i de socknar, der. korn för öfrigt nästan uteslutande begagnas. Artsädet har äfven lidit af torkan, men visar nu en bättre vextlighet, så att medelmåttig skörd synes kunna komma att deraf hemtas. Jordfrukter: Potatis odlas deraf nästan uteslutande och är nära nog allestädes af en lofvande vextlighet, likasom kål, rofvor och trädgårdsvexter, der sådana odlas. Handelsvexter: Lin, hampa och humla odlas mindre allmänt, men synas lofva en medelmåttig afomst. Fodervexter: Gräsvexten, så väl å naturliga ängar, som odlade vallar, är mycket: ojemn efter jordmån och belägenhet. . På skogsoch myrsloFN der torkan mindre inverkat, och på jord i Mil vextkraft blifver afkastningen öfver medelmåttan, men på högländ, lös och torr jord ganska ringa, likasom på de ställen, hvarest marken under förra årets vattenflöden betäcktes med alltför ga sandlager. Förutom inom OfvanSiljans fögderi, hvarest afkomsten torde få antagas ringare, lärer höfångsten i allmänhet dock kunna påräknas nära motsvara hvad i medelmåttiga år skördas. Markisens af Torre-Arsa afresa. De lifliga sympatier, af hvilka konungens Af Italien utomördentlioa sändehud till vårt