Article Image
i vård om kreaturen böra lemnas åt allmogen och de mindre bemedlade af herremännen och de förmögnare. Femte frågan, hvilken man tyckte vara en fråga som rörde afskärandet af en af denna ortens pulsådror, blef lifligt diskuterad. Kyrkoherden Sundborg, som alltid ansett sig ha skäl att vara en gärdfarihandelns förkämpe, var det äfven nu, och för öfrigt yttrade sig häradsh. Hessle, häradsh. Olivecreutz, hr Johansson och 5. Andersson från Mark jemte flera andra, af hvilka de flesta ansågo gårdfarihundeln för oundgänglig för ortens existens och framhöllo dess alla möjliga fördelar, hvadan svaret på frågan härstädes blef att denna handel för närvarande är för befolkningens i orten utkoms; nödvändig, och bör ej genom lagens mellankomst, utan af sig sjelf blifva afskaffad, och sålunda, en gång kommen till för hög ålder, sotdö. På sjette frågan svarades af häradshöfding Hessle att spridning af böcker om trädgårdsodling borde ske, och detta helst genom sockenbibliotekerna, till hvilka man anskaffar sådana arbeten, som kunna härtill anses lämpligast; och såsom sådana böcker anmälde landsh. Sparre de al magister O. Eneroth utgifna. I sjunde frågan yttrade sig friherre Gustaf Pfeiff, med den kännedom han besitter både om fäderneslandet och flera främmande länder, och höll ett längre och af alla sente radt föredrag, framställande nödvändigheten af skogarnes vård så väl genom den enskilta skogsegarens som genom statens åtgärd, föreslående hvarjehanda ändamålsenliga medel härtill, såsom anställande af skogvaktare, från skogsskolor utgångna elever, indelning af skogarna i trakthuggning, minskning af gärdesgårdarnes antal eller af stenhägnaders uppsättande o. s. v. Afven flera andra uppträdde både muntligen och skriftligen; och ansågs resultatet af den hållna diskussionen blifva att man dels borde bibringa befolkningen kunskap om skogsplantering och om skogarnes ändamålsenliga vård i öfrigt, dels vara varsam att ej, genom betande af kreatur, den uppväxande ungskogen skadas. På åttonde frågan svarade hr Spaak och komminister Claös Joh. Ljungström; den sednare i samband med den resa han nyss förut på hushållningssällskapets bekostnad gjort till Halland att studera dervarande biskötsel med Dzierzonska biboningar; begge med erfarenhet af de stora fördelar dessa biboningar erbjuda; och lofvade Ljungström att frampå hösten tillhandahålla sådana åt dem, som önska sig någon till modell, samt att samtidigt dermed hafva af trycket utgifvit er kort men tydlig beöprifing om dessa biboningar och deras begagnande. Sedan diskussionen sålunda försiggått och landshöfdingen grefve Sparre, med tacksäelse till dem som den bevistat och i den eltagit, densamma afslutat, intogs hos källarmästare Bergström middag, hvarvid skålar af landshöfdingen föreslogos för H. M. konungen (denna beledsagad af folksången); för fäderneslandet, jordbruket o. s. v. På eftermiddagen hade kapten C. G. Haverman benäget upplåtit sin egendom, det strax norr om staden belägna, väl skötta och vackra länderiet Skansen, der man ock har den herrligaste utsigt öfver sjön Asunden och kringliggande för sin särdeles naturskönhet kända nejder. Här:i trädgården samlades mötets medlemmar och tillbringade der några, äfven till följd af den synnerligen behagliga lokalen, angenäma stunder, tills inemot tiden för börjandet af den på aftonen arrangerade balen, som mycket besöktes. Följande dagen den 10 kl. 8 anställdes, närvaro af utsedde dertill anmodade pris: domare och en oväntadt stor folksamling, nstruktionsoch täflingsplöjning, hvarefter, sl. 10, exposition af kreatur egde rum samtidigt medr utställning af allehanda redskaper, maskiner, slöjdalster, landtmannaprolukter, m. m. Af kreatur bemärktes i första rummet tvenne kalfvar från hr O. P. Rylanders egendom Ömnnarp, vidare hästar och boskapskreatur från hr Jansson på Hester m. fl., såsom ock andra personer inställt ganska vackra alster af deras kreatursskötsel. — Retdskaper voro i större mängd från hr. Spaak på Skeppsholmen, hufvudsakligast gjutgods rån Näfveqvarn, som hos hr Spaak harnelerlag och Törsäljning; — från G. Johanson Knätte mullplogar af egen uppfinning; från Jonas Andersson i Wing, sädesharpor. Landtmnannaprodukter i öfrigt voro smör från sammarjunkare Wästfelt på Kylingsholm; st och smör från friherre Pfliff på Årås: st och smör från hr O. P. Rylander på Brostorp, m. fl. saker från flera ställen. Af illverkningar i allmänhet var en stor saming: såsom bomullsväfnader, tyger, schalar, lukar, garner, tömmar, läder från hr Palmån Borås, 0. 8. V. En särdeles uppmärksamhet ådrog sig och örtjenade fabrikör A. J;: Söderströms i Jlricehamn utmärkt vackra och omsorgsullt förfärdigade tapeter, som i den rikliste mängd och i de mest omvexlande önster, fullt jemförliga med de bästa franka arbeten i den vägen, voro utställda; n uppmärksamhet som ingalunda minskades ;enom hr Söderströms välvilja att för dem f mötets medlemmar, som så önskade, örevisa sin synnerligen väl inrättade, både lyrbara oah ändamålsenliga tapetfabrik, der itven en exposition af dess alster var arangerad. Mycket erkännande erhöllo äfen en ?Herosbrunn af hr Brusewitz, en nuten skjutväska af kapten Hårleman, ett lomsterbord af ett fruntimmer, trenne ljmålningar på duk: ett större jagtstycke, ch tvenne djurstycken (ko med kalf och xpar för plog) af artisten Å. G. Ljungström, tom flera andra ganska vackra saker, som kulle vara förvidlvftiot att nämna. NR i RA RE YES

22 juli 1861, sida 3

Thumbnail