UNUCIVISHIOSA 12 UC GMC SV LUlllolra HONVIND, Landtbruksmötet i Ulricehamn. (Korrespondens till Aftonbladet: Den 9 och 10 Juli 1861. Detta möte, det fjerde i södra delen at Elfsborgs län, hade blifvit förlagdt till Ulriceehamn, enär de förra mötena hållits å orter inom länet, dit den egentliga allmogen ifrån Redvägs och Kinds härader, till. följd af långa väger, föga talrikt infunnit sig. Sedan stadsförsamlingen medgifvit dess kyrka få begagnas till diskussionslokal, församlades man derstädes kl. 10 f. m. tisdagen den 9, då mötet af länets höfding grefve Eric Sparre öppnades med, enligt hans vana, ett i väl lagda ord framsagdt föredrag om dylika mötens mångartade nytta, sedan förut, på uppmaning at bestyrelsens ordf. prosten Essån, den talrika församlingen, jemte några för tillfället anmodade sångare, med ledning af orgeln afsjungit 7 v. af ps. n:r 3. De framställda öfverläggningsfrågorna voro af följande innehåll: Första frågan. Hvilka äro de kraftigaste och lämpligaste mått och steg, som böra och kunna vidtagas för ett förbättradt jordbruk inom orten? Andra frågan. Hvilka foderväxter äro såsom de bästa och mest användbara och följaktligen mest vinstgifvande att begagna för våra sanka mossodlingar ? i Tredje frågan. Hvilka kunna och böra anses vara, för nedmyllning af så väl höstsom vårsäde de tjenligaste redskapen? Fjerde frågan. i; Hvilka äro orsakerna till det icke sällsynta försummandet af en god och ändamålsenlig laidugårdsskötsel, och hvilka äro de åtgärder, som böra vidtagas för att förhjelpa denna näringsgren derhän att den blifver svarande mot sitt ändamål och vinstgifvande? Femte frågan. t Hvad fördel har den orten medgifna rättigheiten att idka gårdfarihandel medfört åt jordbruket och är gårdfarihandeln numera nödvändig för befolkningens i orten utkomst? Sjette frågan. Som trädgårdsskötseln inom orten SÖ vara på en jemförelsevis för låg ståndpunkt, frågas Far kan tillgöras att denna i K. M:t förordning om folkundervisningen i riket nämnda kunskapsgren må varda befordrad samt hog väckt för densamma. j Sjunde frågan. Enär flera hemman inom orten dels sakna, dels hafva alltför ringa tillgång på skog, huru skall då skogsplantering och kogshushällning bäst kunna befordras ?, Atltonde frågan. Då biskötseln är äfven för denna orten af synnerlig vigt, så frågas hvad erfarenhet. man har af densammas framåtskridande, och hvad åtgärder, som böra vidtagas att denna näringsgren må utvecklas och blifva fruktbärande? Vid diskussionen af dessa frågor uppträdde kyrkoherden G. Sundborg och yttrade sig, rörande den första, i ett långt skriftligt föredrag, hvilket han dock vägrade framlemna, under påstående att det var för honom sjelf, hvadan om detsamma ingenting här kan sägas, enär ingen antecknade hans ord, hvilka man väntade få åt offentligheten med dokumentet in extenso. Hufvudsumman tycktes dock vara den hr kyrkoherdens åsigt, att med en god uppfostran af befolkningen blir ock jordbruket förbättradt. Derefter yttrade sig i samma fråga flera af de närvarande, såsom häradsh. Hessle, majoren Erasmie, hr 0. P. Rylander m. fl. andra och uppfattades såsom resultat deraf, att befordrandet af ett intensivt jordbruk sker, oberäknadt genom en rationel och riklig afdikning, äfven genom merglande, der, till följd af tillgång, sig så låter göra, eller påförande af mossjord (andra gödningsämnen att förtiga) såsom ock genom en lämplig växtföljd med ej allenast säd, utan äfven med grässlag och rotfrukter till kreaturens vederbörliga utfodrande. E I diskussionen öfver andra frågan yttrade sig landshöfdingen grefve Sparre, hr Claösson från Göteborg, hr H. Spaak m.fl.; och ansågs frågan sålunda böra besvaras att, utom begagnande af de mera kända växterna timotej och Alsikeklöfver, som äro bäst, då mossan erhållit mera fasthet; äro ock tjenliga att begagna luddtåtel, knölhafra (avena elatior) och rörflen (phalaris arundinacea). På tredje frågan svarades alt som myllningsredskap borde visserligen begagnas klösharf, eller billharf såsom den här i orten nämnes, men då denna bygd ännu hyser