i de at engelsmännen besatta provinserna. Manser det i de provinser som gränsa mot Schweiz. Man ser Mura bildningen utgått till angränsande trakter från det gamla hugenottqvarteret la Rochelle. För öfrigt hafva äfven så stora städer som Marseille och Bordeaux icke un-: derlåtit att sprida bildning till kringliggande landskap. Landets innersta del, litet eller intet befolkad af protestanter, aflägsen från främmande bildningselementers inverkan, undandragen lifligare samfärdsel; är mest vanlottad i bildning. Till en ersättning stå många af dessa departementer ljusasti afseende på antalet af brott. Så ser det ut vid första ögonkastet, men ser man närmare på kartan, så finner man med särskilda tecken angifvet att några af dessa landskap, som hafvå ett mindre antal lagförda brott på sitt samvete, utmärka sig jemförelsevis för största antalet af brott mot personer. Brottens antal aftager med hvarje år, men brotten mot person blifva jemförelsevis talrika, medan brotten emot egendom aftaga. I öfrigt visar kriminalstatistiken en förunderlig konseqvens: antalet af brottslingar inom hvarje åldersperiod af gifta och ogifta, at stadsboer-. och landtboer, af olika klassers medlemmar blir sig ouphörligt lika: ena året är det bland tusen anklagade 150; det andra året 144 som ej fyllt 20 år; ena året finnes bland samma antal 569 stadsboer, det andra året 572; antalet af handtverkare och arbetare vexlar blott mellan 330 och 1342 0. 8. v. Af 1000 lagförda befinnas omkring 450 ej läskunniga och omkring 400 jsom knapt kunna läsa, men endast 40 — 50 som njutit högre undervisning. Korsika är svårast noteradt. En karta öfver de civila rättegångarne visar att dessas antal i allmänhet är störst 1i de åkerbrukande distrikterna och minst i Tflera departementer med betydande handel och industri. Deremot synes af en annan karta att från sådana departementer utgå de drygaste skatterna, likasom dessa hafva de. största penningetillgångar i sparbanker o. d I dessa 9 kartor, som vi nu korteligen jomtalat, har man således en temligen fullständig bild af Frankrikes befolknings: dceh kulturförhållanden, på detta sätt mycket lättfattliga i sina hufvuddrag. Mittheilungen iber wichlige neue Erforschungen auf dem Gesammigebiete der Geographie von dix AA. Peterman. 1861. HH. VI Gotha, Justus Perthes. Sällan har väl någon vetenskaplig tidskrift funnit en så allmän spridning som den ofvannämnda af den berömde geografen i Gotha. Den är äfven väl förtjent deraf, ej mindre genom det populära i sitt framställningssätt, än rikhaltigheten och noggrannheten af de lemnade uppgifterna samt förträffigheten af de kartor som åtfölja de särskilta häftena. Den utgör en trogen samtidskrönika öfver de stora upptäckterna, der man steg för steg kan följa de djerfva vetenskapsmännen och resandena på deras forskningsfärder djupt in i bjertat af Afrika. bland polar-arkipelagens isar, på Nya Hollands förbrända slätter och i Himalayas vildaste klyftor. Livingstones och Barths, Spe-J kes och Burtons, Schlaginweitarnes, Gregorys, Pallisers, och så många andra berömda resandes upptäckter: ha först genom Petermans tidskrift blifvit bekanta för verlden. Den mottager ofta sina meddelanden direkt från de resande sjellva. Så har t. ex. vår landsman hr O. Torell der lemnat en redogörelse för sin Grönlandsresa och den. Petermanska tidskriften skall säkerligen äfven blifva kanalen för meddelandet åt verlden af resultaterna af den nu pågående Spetsbergexpeditionen. Till tidskriftens vidsträckta spridning har äfven det fabulöst billiga priset mycket bidragit. Hvarje häfte, innehållande i medeltal 5 ark i stor qvarto, och åtföljdt af en eller flera kartor samt i texten infogade träsnitt, kostar nemligen endast omkring 90 öre. Det förevarande häftet innehåller -fyral. större afhandlingar: den första om uppmätandet af den 52:a parallelbågen genom hela Europa; den andra om den amerikanska-expeditionen till Labrador i Juli 1860; den tredje en beskrifning af sydvesira Bengalen och den sista om förberedelserna till doktor Heuglins expedition till inre Afrika för att uppsöka doktor Vogel eller söka erhålla bestämd visshet om hans öde. Följer så notis-: afdelningen, när, som vanligt, mycket rik-1 hältig; en öfversigt och anmälan af den aldranyaste geografiska litteraturen, som ger en hög föreställning om den på detta fält rådande författareverksamheten, samt slutligen en karta öfver kusten af. Ladrador; med kartonger, bland annat, öfver ett kraterformigt berg på en ö vid kusten af samma halfö. 4 : Af en bland notiserna underrättas vi, all i Norge inom kort utkommer cn -beskrifning öfver Romsdals amt, den hittills minst kända delen af Norge, som har till förlattare f. d. amtmannen Thesen, — ett bevis. bland många, säger tidskriften, att den högre embetsmannaklassen i detta land begagnar den intelligens som i allmänhet ut märker dersamma att låta det material, som i följd af dess ställning är lätt åtkomligt för den, komma vetenskapen till godo. En annan notis om spanmålsuttörseln från Lofoten, den bekania skärgården högt upp i norr på norska kusten, uppger, att från Trondenäs på norra kusten at ön Hindö. den största i hela ögruppen, i förliden April? utskeppats 800 tunnor der skördadt korn och 1 potates, alt begagnas till utsäde och sättning. Man skall nemligen ha gjort den erfarenhelen, att ett der vuxet sädeskorn bibehåller den hastigare utvecklingsförmågal. som utmärker vegetationen i polarzonen, så att, om det utså ydligare trakter, det äfven der växer has e och mognar tidi: NR ER