okunmighet eller brist på sjeliprolmnge, som har denna motsägelse till följd. Så vida man är mån om att befästa aktningen för menniskans högsta angelägenheter, så bör man med afseende på dem lagstifta i samtidens, icke i en längesedan förgången tids anda. Samtiden har ingen benägenhet för att skatta. kyrkans intressen högre än mensklighetens. LITTERATUR -TIDNING. Innehåll: Franskskulturstatistik. — Petermanns geogrefiska tidskrift. — Fotografisk handbok. — Brochyr saf direktören vid kongl teatern. — Litteraturoch IR konstnotiser. Fransk kultur-statistik. Bevölkerung des fransösischen Kaiserreichs in ihren wichligslen statist schen Verhältnissen dargestellt von Dr. M. Block. En liten skrift med denna titel har nyligen utkommit från den förläggare, Justus erthes i Gotha, som har så stora förtjenster om det geografiska och statistiska vetandets ökande och utbredning. Vi skola lemna en kort redogörelse för uppställningen af denna skrift och för de resultater den framställer, ej blott derföre att det kan vara af nytta att lära känna de vigtigaste statistiska förhållandena hos det folk, som i många afseenden står främsti Europa, utan äfven för det ljus som franska statistikens resultater kasta öfver likartade förhållanden i hvarje land. i Dr Block redogör, efter en kort inledning, om franska folkets ursprung och de skiljda karaktererna hos dess olika beståndsdelar, för dess antal och för skiftningarne i detta antal. Man finner här uppgifter, hvilka det har sig ganska svårt att förklara. T. ex. under perioden från 1784 till 1801, under en stor del hvaraf Frankrike hade varit hemsökt af revolution och skräckregering, då man räknade menniskooffer i tusental och då äfven yttre fiender måste bekämpas, ökades folkmängden ändock med 150,000 om året, och under de Napoleonska krigen från 1801 till 1806 växte den ännu starkare, nemligen med 352,000 årligen. Den derpå följande perioden, då Napoleons olyckliga krig slukade massor af folk, föll folktillväxten ned till blott 90,000 om året. Sedan har den oupphörliga skiftningar. Perioden 1841—46 visar en årlig tillväxt af 254.000. Genom 1848 års händelser föll tillväxten ned till blott 77,000; men allramest på de 100 år som uppgifterna omfatta, har folktillökningen sjunkit under nuvarande kejsarens regemente. Den har då i detta rika land med sina 36 millioner inbyggare q stigit till. mera i medeltal än 51.238. ( Sverge är folkökningen relativt sex gånger större.) Författaren åskådliggör sina hufvudsakliga uppgifter medelst kartor, å hvilka nyanser af färg visa de särskilda landsdelarnes olikhet i ett eller annat afseende. På den första kartan ser man folktäthetens skiljaktighet uti de särskilda departementerna. De industriella hufvud-platserna ha framkallat största befolkningstätheten, så att Seinedepartementet, Rhöne med Lyon, Nord med Lille, Seine-infrieure med Rouen, Öfre och Nedre Rhen: med Colmar och Strassburg, Bouches: du Rhöne med Marseille o. s, v. ha de mörkaste färgerna. Men liksom kullkastande teorien att fabriksooh handelsdistrikterna skulle vara öfvervägande befolkningsstimulanter, förete sig deingalunda genom någon näringsflit utmärkta. departementerna Finisterre, llle och Vilaine, utmärkta med lika stark färgnyans, d: v.s. alt äfven de höra till de talrikast befolkade. Deremot är detinre och mest genomkatolska landet i detta som i många andra hänseenden mest vanlottadt. En af de kartor som åtfölja. boken visar huru olika det förhåller sig med antalet af födda... Normandie och Bretagne, belägna tätt bredvid hvarandra, äro Tallkoråliga motsatser i detta hänseende; Bretagne är bland de produktivaste landskaperna på barn, Normandie är ett bland dem som relativt lemna minsta antalet. En afdelning af statistiken öfver födda afhandlar hittebarnen, som allmänt i Frankrike mottagas, utan betalning och utan att deras anhöriga behöfva angifva sig, i allmänna inrättningar. Dessa barns antal har sedan 1830 minskats från nära 11 till litet öfver 6 procent af hela antalet födda. Under samma tid ha hittebarnshusen till en del blifvit upphäfda och istället ett system infördt, att understödja ogifta mödrar. Samtidigt härmed har barnamordens antal ökats 50 procent: cc Antalet väkta barn har bibehållit sig i det närmaste på samma ståndpunkt under 40 är; det har endast vexlat mellan 7,50 och 8,20 Procent. Kartan r alt det är des industriella distrikterna som stå främst, och till dessa sluter sig det fattiga, sandoch hedrika Landes, der okunnigheten är större än i någon annan del af landet och der ungdomen af begge könen är mycket öfverlemnad åt sig sjelf under kreaturens vallande. k Kartan öfver dödlighetsförhållandeva visar åter deindustriella orterna stående fr men i bredd med dem några departementer med mycket ringa stadsbefolkning och näringsdrift, såsom Bretagne, Haute V ocIf Corrcze: I allmänhet minskas ct heten mer och mer: år 1801 dog i Fr rike en person för hvar 38:dje intänitre; år 1857;deremgt blott en dör hvar 42 tryckt i procent var förhållandet Sp. ochi 2,31) I Detsbexisarsatt! Menniskor lefva under. eynnsammare Smständigheter än förr. :F Å LEE En karta öfver prolestanternas fördelning i landetjär,ens högst, intressent. fyllnad still. någravaf de andra kartorha. Den visar a protestanterna till, störs ec