LANDTBRUKS-TIDNING. En landtekonomisk utflygt till Upland (Skildrad i bref till Aftonoladet.) För mig var det en gynsam omständig het, att ingen af hufvudstadens ångbåtsegar haft den omtankan att föranstalta en direk tur till den gamla vikingaborgen i Låsta fjärden, der Uplands hushållningssällskaj hade föranstaltat sin sommarsammankoms den 9 i denna månad. Nu föranleddes jar att redan dagen förut taga en angenäm om väg med ångfartyget Prins Gustaf och kon derigenom 1 tilllälle att först besöka landt bruksinstitutet vid Ultuna. Jag steg af vic Flottsund och begaf mig landvägen till Ul tuna. Hvar institutets egor började, behöfde man icke säga mig, ty det vackra och ra tionelt behandlade jordbruket underrättade mig derom. Hvarhelst jag gick fram öfve de vidsträckta fälten blefvo verkningarne a en systematiskt utförd grunddikning alltmer: i ögonen fallande; men på samma gång hvilka mödosamma arbeten måste nedlägga: äfven på en i och för sig sjelf bö.dig mer vanskött jord, innan den kan försättas i goc kultur och hög växtkraft. Just den omstän digheten, att all vid Ultuna befintlig odalåker successive blifvit underkastad en grund: lig mekanisk omgestaltning (en revolution i inskränktare bemärkelse), genom hvilken def öfversta jordlagret blandats med den råa alfven, som bringats upp idagen — en nödvändig åtgärd för åkerns planering och fördjupning — har haft till påföljd att vanhgen de första skörduirne å så behandlad jord visat en ojemnhet, hvars orsaker den sakkunnige nogsamt insett, men som åter den mindre sakkunnige, som oftast är färdig att döma oblidast, påstått vara ett ovedersägligt bevis på hela brukningssystemets felaktighet. — Emellertid hafva dessa oblida omdömen numera uj phört, och den rationela behandling af jorden, som vid Ultuna eger rum, vinner med hvarje år alltmera lysande segrar, då, såsom fallet nu är, och oaktadi den ogynsamma väderleken ej blott förliden höst, utan äfven både under vintern och våren, den växande grödan vid Ultuna öfver hufvud taget är ojemförligt vackrare och mera lofvande än i allmänhet inom hela orten. — På vestra sidan om landsvägen fö rekommer ett grunddikadt, alfluckradt och radsådt kornfält, så utomordentligt vackert, att jag intet år, och knappast någonstädes, sett något kornfält med detsamma jemförligt. huru rågutsädet öfverallt, älven i Upland, svårt lidit af den ofördelaktiga väderleken, visar också nämnda sädesslag vid Ultuna en växtlighet, som ytterligare ådagalägger hvad en rationel kultur förmår, äfven på sådan jord, hvars grundbeskaftenhet — såsom fallet är vid Ultuna — befinnes mindre lämplig för rågsådd. På andra sidan om Fyris-ån, å Kungsängen, i hvilken Ultuna eger betydlig andel, äro odlingar å den jemförelsevis mera högländta, men tillförene mest tufviga marken, verkställda till stort omfång. Den säd, som växte der, var utomordentligt vacker, och de fält, som der voro igenlagda med alsikeoch timotejfrö, gåtvo redan hopp om en skörd, hvilken sannolikt blir den högsta som inom Sverge kan uppvisas. Det är otvifvelaktigt, att dessa lyckade odlingstörsök skola föranleda öfriga lottegare i Kungsängens icke vattensjuka trakter att derå verkställa odlingar, destohellre somrden rika höskörden derstädes för närvarande företrädesvis består af mindre närande grässlag. Men äfven en annan företeelse å Kungsängen bör blifva ganska lärorik, om den påaktas af densammas öfriga delegare. At dessa är det ett stort antal, som, sedan äringen skördats, upp: låta den till kreatursbetning långt ut på hösten. Der fallet varit sådant, befanns nu gräsväxten högst betydligt kortare och följaktligen vida mindre riklig än på Ultunas lotter, der ingen höstbetning egt rum. Ett mera öfvertygande bevis om skadligheten af höstbetning på ängsmark kan svårligen åstadkommas. . Alla vid Ultuna befintliga kreatur voro i ett ypperligt hull, äfven dragarne, ehuru dessa beständigt måste anlitas, ;j blott för de ansträngande jordbruks-, utan äfven för de pågående byggnadsarbetena. folländeriet består numera uteslutande af Ayrshire-race. Af de primitivt från Skottland — om jag ej irrar mig 1845 — inköpta afvelsdjuren fanns numera eJ nagra qvar. Deras afkomlingar, här uppfödda, äro emellertid så utmärkt vackra och kornas mjölkafkastning har successive så betydligt ökats, att de i alla. afseenden stå framom föräldrarne, och detta ehuru dessa på sin tid an sågos både särdeles vackra och goda). Det torde således kunna för afejordt anta gas, att Ayrshireracen, så vida denrationel vårdas, icke allenast bibehåller sig välj Sverge, utan ock genom rationel behandling tterligare kan utbildas, semt är för våra för ållanden särdeles ändamålsenlig, hvilke också alltmera ådvgalögges genom afvele djurens raska afsättning tll höca pris. Mejeriet, som numera sköte svenskt fruntimmer, tisk undervisning vi ladan c8 mål Ales g ett som bi d mej k riskolan, är li