tiendtligheterna mot de afsöndrade stater; måtte inställas. Det allmänna landtbruksmötet i Horsens 1861. (Forts. fr. gårdagsbladet) . Efter förut fattad bestämmelse, fortsatt mötet i dag, d. 4 dennes, sina förhandlinga under ledning af grefve Holstein till Holstein borg. 4 Af de frågor, som kommo under behand ling, syntes mig de nedannämda vara a största intresse: Hvilka erfarenheter har man om det Distc nonska systemets användande i våra mejerier och hvilket material är det mest tjenliga ti mjölkbunkar ? Några definitiva svar kunde ej härpå af gifvas af mötet. Visserligen hade man skä att ej förkasta det Distinonska systemet, mer ännu saknades tillräcklig grund — kanske af brist på erfarenhet — att anse detta sy stem vara det bästa. Man vågade ej fall något utlåtande öfver hvilket material son är det tjenligaste. År det önskligt att staten bidrager till en för ökning och bättre fördelning af landets skogs arealer ? Mötet ansåg: 1) Den nuvarande skogs fördelningen bör icke upprätthållas eller för hindras genom 1tvångslagar. 2) Emedan de är förenadt med -ekonomisk förlust, såvä för den enskilda individen som för landet att hålla och vårda skog på en mark, som. örändrad: till åker, skulle gifva mera vinst, så bör man arbeta på att skogskulturen kom: mer att vandra öfver till sämre marker, der den kunde löna sig, när dessa således blifva såsom skogsarealer skattefria; kunnande den till åkerbruk förändrade skogsjorden tåla skattläggning som åker och äng. 3) Skogsodling å Vester-Jutlands sandbankar och 4å de till skog egnade delar af Jutlands hedar är så vigtig för Jutland, att staten börtaga samma 1 sin hand, och detta bör kunna lätt åstadkommas, utan förlust för staten, genom börtsäljandet af sådana krondoskogar, hvilkas uppehållande är till följd af, deras belägenhet mindre nödvändigt, och de härför influtna penningarnes användande till skogsodlingar. på de ställen, der den enskilta företagsamheten ej kan väntas blifva anlitad. 4) Mötet hoppas, ått dessa åsigter skola komma under öfvervägande vid en förestående revision af grundlagen. Har man tillfredsstöllande erfarenheter , af betydligare omfång, om alfluckring? ed fullkomlig enstämmighet antog mötet: Alfluckring på dränerad eller grunddikad jord är under alla omständigheter gagnelig och lönande, men man vet ej säkert huruvida den kan på icke-grunddikad jord bereda så stor nytta, att den kan uppväga det besvär och den kostnad, som den medför. Hvilken erfarenhet har man här i landet vunnit om förnyad mergling? Har man nemligen kommit . till det resultat, att der merglingen är fullständigt utförd, till exempel med 130 å 150 lass på 14,000 gvadratalnar, och verkningen deraf har upphört, man då med fördel kan mergla på nytt, utan att utsuga jorden, nemligen på sådana egendomar der kraftfoder icke vändes i betydlig mängd? . Mötet afgaf, utan motsägelse: Stundom nar emot mångas förmodan förnyad mergling visat sig vara mycket gagnelig och rinstgifvande. Far Förhandlingarne slutades klockan 4, hvarfler middag intogs på samma båda ställen som de föregående dagarne. Munterhet rådde under måltiden och många voro skålarne, som utbringades och druckos under stornande hurrarop. Afven till denna dags afton hade komin beredt deltagarne ett angenämt nöje. Vu gälde det att göra en tur i det gröna. senast efter middagens slut voro en mängd vagnar i ordning att föra Horsens alla gäter ut till den cirka en mil från staden ligsande Steensballegårds skog, och snart hade nan placerat sig i de stora holsteinarnet, varat somliga rymde 12 personer. Det bar f i skarpt trat till skogen, som inom en immas tid slöt mer än 1000 personer, herrar ;ch damer, i sitt sköte. Musik och dans — nat och dryck — tal och skämt — se der vad som höll kuraget: uppe! — Danskarne örstå att tmore sig. En del fördröjde sig skogen tills midnatt. Hvad kan man ej ränta af ett gladt landtbruksmöte! Bland utsällningar af saker, mer eller nindre direkt. tillhörande landtbrukarens biäringar, som jag hittills tagit del af, har n värdefull exposition af fiskredskap och alter för fiskeriernas befrämjande i hög grad dragit sig min och mångas uppmärkamhet. . Dessa saker äro hemtade från museet i Vhristiansborgs slott i Köpenhamn, der de ro samlade och ordnade af direktör -W. leins, som nu här förevisade och förklarade em för deltagarne i landtbruksmötet. Hr leins lifsuppgitt har varit att upphjelpa skerierna; de sista 25 åren har han användt teslutande åt realiserandet af denna vackra 1l6. Det är märkvärdigt att erfara med vilken ifver denne man uttalar sin :grundga kännedom af fiskeriyrket, sådant detär ch sådant det borde vara; lädjen trålar