— Mr fri kommen mästare. Rusta niså småningom till hans afresa. Hvad som fattas i hans utstyrsel, får ni begära hos mig; resan och läro-omkostnader betalar jag, och sedan han kommit hem, skola vi väl finna en plats i vårt hofkapell för den unge hexmästaren. Stadsmusikanten bad fostersonen gå ut, lade bort sin fiol och sade: Jag skulle med fröjd tacka min nådigste herre, om frame icke låge mig för nära till hands. g tror att jag i dag spelat fiol för sista gången. Se, ers höghet, jag är egentligen en dålig musikant. Alltid har jag. plåcat mig och kunde dock aldrig ko Jag PÅ hvarte Då oblekt aldrig komma någon skickad från ella der gossen mig tillvore något mer än ett vanligt hittebarn, en — huru:skall jag sä 5 ; E s 3 säga det? — en af musikens himmelska andar, hvilken en göng som menniska ville spela fiol här ner 3 stället för att deruppe 1 englarnes krets spela harpa. Då förebrådde jag mig alltid strängt dessa tankar och sade till mig sjelf: Henrik Kullman, var ingen tok! Men när den gode Guden samma afton lade Penninguina till en bulla bröd åt mig på gatan, hvarföre skulle han då ej också kunnat lägga dit det der barnet enkom för mig, att jag genom honom skulle finna ett vederqvickelsens bröd för min inre menniska? Då jag för Herrans skull upptog och uppfostrade gossen, då kände jag tydligt inom mig, att det åtminstone skulle blifva mig beskärdt att i en annan uppväcka, hvad jag så klart kände inom mig och dock aldrig förmådde återfva. O, hvad detta var mig för entröst! ag vet ej, om det var ett under, eller om det låg i sakens natur — ren blott med Fredrik kunde jag spela skönt och ända hit tills blott i enrum med honom. Det har ör varit oss rätt bekymmersamt häruppe, Niska herre, men likväl har ingen menli i Weilburg dessemellan varit så lyckae nah vi, oaktadt all vår fattigdom, när hed 2 oa ng a min Fredrik. DerFredrik andole ed om Ja väl! äl kun : riden. Huru skola vi vä na tacka ers furstlioa nå för? ; s ga nåde derför? Men med honom gifver jag också ifi . den: bästa delenut Jag också ifrån mig af mig sjelf. Och hven