TILL SALU. På J. A. JOHANSSONS i Hernösand förlag hafva utommit och säljes i rikets boklådor: G , , 27e . . 3:t Pauli Bref till Philipperna i Bi bliska andaktsstunder till uppbyggelse i husliga kretsar och för Guds ords vänner förklaradt af Robert Florey, pastor. i Anerswalde. Öfversättning af Olof Nordin, läroverksadjunkti Hernösand. 1: 50. En granskare (i Reuters Repertorium för år 4858, sid 178, 179) yttrar om detta arbete: Utläggningen är gjorc så ett värdigt och populärt språk, samt hyilar på grundliga :vegeliska studier. Luthers öfversältning förklaras, men srundtevtens djupare mening frambålles, och derifrån hemar förf. sköna, sedelärande tankar för betyde särskilda orden. — Förf:s allvarligt troende; sinne, hans idsamma, kärleksfulla anda, hans öppna blick för de de lifvets skador, hans varma deltagande n, haus innerliga åstundan att meddel me i Christo och den öfverallt framtysande förtro m mellan förf. och hans församling — allt deta assar vackert till detta bref, som-han i förordet kallar Pauli hjerta,, och skall utan tvifvel öfverallt gör: -hörare och läsäre villiga att anamma den salighet; som vär så allvarligt predikas för dem. BESSER, W. F:;, S:t Johannis Evange am i Bibliska andaktsstunder förklarad! för församlingen. -Öfvers. af S. Bra dell; kyrkoherde i Wibyggerå; Hetnösänds stift: 1—4 het. 2: 40. BESSER, W. F., S:t. Luce Evangelium i d:o. Öfvers, af 5: Brandell. 3 rdr. 3 . . BESSER; W. F., S:t Petri Brefi d:o. Öfvers. af C. A. Cornelius, theol. lekt. 2 rdr; N n , BESSER, W. F., Apostlagerningarnt i d:o, är lagd under pressen och utkommer till hösten. ITTNT . SUNDBERG, E. O., kyrkoherde i Botheå, Hernösands stift. Fredikningar på årets Sönoch Kelgedagar. 8 rdr. I förordet till dessa Pretlikningar läses: Hvad som gör dessa predikningar så värdefalla, ärickt å mycket den grundligt klassiska bildning, hvilken i så vögt mått prydde Författaren och här öfverallt framlyser. cke så mycket den äkta vältalighet, som satte honom i tånd alt gifva sina tankar en efter deras innehåll värdig och tillika flärdfri drägt, icke så mycket det i allmänhet räffande valet af ämne och dess textenliga dispostion: sortligen icke så mycket formella egenskaper, hvilka äfven inför bomiletikens forum skola finna erkännande; utan fastmer och egentligen att Jesus Christus här så lefvand: och kraftigt predikas såsom syndares Frälsare. Man mär xer, att Författaren funnit i Christo sitt lif och sin rätt irdighet. Han tror, derföre talar han; han predikar, icke rv att vinna flyktig menniskogunst, icke för at behaga g sjelf, utan för att föra den dyrt köptan hjorden til Jen rätta herden; han är pastor och såsom pastor talar han i dessa predikningar till sin församling. Och om det. såsom Chemnitz säger, är en rätt brudgummensvän, som ullbjuder de elända syndarena den andeliga trolofningen med Christo, och genom upptäckandet, af deras synder och framställningen af hans försoning söker vinna dem åt Honom, på det att den utkorade bruden sålunda förmedelst ordets och sacramenternas embete, måtte varda förd til brudgammen,, så må väl ock Författaren till denna pre. dikosamling kallds en sådan brudgummens vän: Ty om Christo vittnar han, och intet annat vill har veta än Christom och Hofiom korsfästans; till Christi fötter lägger han alla sina rika gåfvor, sin Järdom, sin: visdom och sin rätt färdighet. Hvad han sjelf genom nåden funnit såsom sin högsta skatt, det frambåller han åter och åter för sina åhörare. . Och man kan derföre säga, att det böga föremål, i hvars betraklande ban är försänkt, kastar sin glans å hans ord, så att dessa den salige mannens prediknin sar på visst sätt äro en återspegling af de sköna orden Vi sägo Hans herrlighet, såsom enda Sonens herrlighet af Fadren, full, med nåd och sanning Säsom allt mensk st bar sina ofullkomligheter och svagheter, så nniuriigtäfven detta arbete; men då den rena läran på ett så troget, kraftigt, okonstladt och för menirheten fotligt sä predikas, som här är fallet, öfverser man gerna med sv: heterna. Väl veta vi, att mången i deuna lösa, lätt sa och upprörda tid torde önska sig en lättares, en abeivämaren salighetsordning , än dan här? förkminade 2 au mången tordeanse Författaren alltför slagiska, sträng och sllvarlig, men den dyre mannen hvårken ville eller kunde skull något af sänmingens kraft eftergifva till rmån för köttslig to och köttslig frihet. Ingen syanerig ynnest torde han eller finna inför det slågs åhörare som fordra att varda roade, när de komma, till kyrkan, roade af pikanta anmärkningar, psychologiska finheter och uddiga sanningar eller åtminstone rörda af rörande mål ingar, så att de kunna gå ur kyrkan med rörelse öfver sin egen. fromhet. Utgifvaren är visst öfyertygad, ätt många af dessa predikningär skulle hafva undergålt betydan